- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1885 /
134

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

R. TÖRNEBLADH.
Till indragning skulle ifrågakomma de enklassiga pedagogierna i
Oregrund, Ulricehamn, Mariefred, Säter, Falkenberg, Laholm och Mön
sterås; de tvåklassiga pedagogierna i Hjo, Hedemora, Grenna, Kungelf
och Kungsbacka, samt de treklassiga läroverken i Söderköping, Vim
merby, Vernamo, Sölvesborg och Marstrand.
Till kommunalskolor med två lärare skulle ifrågakomma att för
vandlas: de enklassiga pedagogierna i Lindesberg och Simrishamn; de
tvåklassiga pedagogierna i Södertelje, Köping, Nora och Borgholm, samt
de treklassiga läroverken i Askersund, Sala, Eonneby, Trelleborg, Ström
stad och Skellefteå: till kommunalskolor med tre lärare: de treklassiga
läroverken i Alingsås, Åmål, Filipstad, Arvika och Örnsköldsvik; till
kommunalskolor med fyra lärare: de treklassiga läroverken i Engel
holm och Varberg, samt till kommunalskola med fem lärare det tre
klassiga läroverket i Falköping.
Komitén finner enahanda grunder kunna tillämpas äfven på vissa
femklassiga läroverk, hvilkas lärjungeantal visat sig i allmänhet un
derstiga 75, så att till kommunalskola med fyra lärare skulle kunna
förvandlas läroverket i Enköping, och till kommunalskolor med fem
lärare läroverken i Norrtelje, Mariestad och Arboga. Vid de fem
klassiga läroverken i Borås, Lidköping, Eskilstuna, Göteborg, Kristine
hamn och Piteå skulle, enligt komiténs mening, latinlinien i klasserna
4 och 5 kunna indragas, vid Haparanda femklassiga läroverk däremot
reallinien i samma klasser undvaras.
I afseende på de högre läroverken finner komitén det i Strengnäs,
där lärjungeantalet varit jämförelsevis litet, kunna ifrågasättas till in
dragning, men icke förr, än domkapitlen ombildas, och lärarnes leda
motskap i dem upphör. Hudiksvalls läroverk åter, där jämväl lärjunge
antalet är ringa, anses kunna utan svårighet förändras till femklassigt.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet har chefen för ecklesiastik
departementet såsom sin mening uttalat, att konsistorierna hafva såsom
läroverksstyreiser icke ringa brister, och att särskildt, om, såsom länge
föreslagits, en ombildning af konsistorierna såsom stiftstyrelser blifver
genomförd, omordnandet af den närmare uppsigten och styrelsen öfver
läroverken blifver en bjudande nödvändighet.
Sedan äldre tider har uppsigten öfver och varden om läroverken
utöfvats stiftsvis af biskopen med biträde af domkapitlet. Centralsty
relse har icke funnits i annan mån, än att kanslikollegium från och
med ITS2G hade sig ålagd uppsigten öfver så väl akademier som öfriga
134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1885/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free