Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. TÖRNEBLA.DH.
olika mening med komiténs flertal. De hysa nämligen den åsigt, att
den halfklassiska linien, där latin studeras, men icke grekiska, långt
ifrån att borttagas, snarare bör utvecklas så, att de matematiskt-natur
vetenskapliga ämnena på den samma erhålla ökadt utrymme. Förslagsvis
framkastas, att sådant skulle kunna ske på följande sätt. Under de sex
timmar i veckan, då linien A i såväl 6:te som 7:de klassen skulle läsa
grekiska, kunde linien B undervisas dels i engelska, dels i naturveten
skap (fysik); i B:de och 9:de klasserna skulle sju timmar grekiska för
linien A motsvaras af två timmar engelska, tre timmar naturvetenskap
och två timmar matematik, alt för vecka, hvarjämte undervisningen i
matematik i klasserna 8 och 9 skulle blifva skild för linien A (2 vecko
timmar) och linien B (4 veckotimmar); i klasserna 6 och 7 skulle båda
linierna undervisas gemensamt fyra timmar i veckan. Matematisk skrif
ning skulle, om så anses nödigt, kunna anordnas för linien B jämväl i
mogenhetsexamen, i utbyte mot den franska. På detta sätt anses be
hofvet af grundligare studier i realämnena kunna tillgodoses för dem,
som vid universitetet eller annorstädes skola i större eller mindre mån
fullfölja sådana studier. Afven skulle lärjungen ej behöfva välja emellan
den grekisk-latinska linien å ena sidan och den reala med dess starka
fordringar i matematik och naturvetenskap å den andra. Ty hvad be
träffar den valfria kursen i latin å reallinien, skulle den blifva af mindre
värde för bildningen i det hela och dessutom svårligen kunna genomgås
utan antingen öfveransträngning eller uppoffrande af något vigtigt ämne
t. ex. engelska språket. Linien B har också under de tvänne senaste
årtiondena vunnit ett alt större lärjunge antal, och att densamma i all
mänhetens ögon gäller såsom behöflig, vitsordas jämväl af förhållandet
i andra länder.
Om latinets värde såsom bildningsmedel hafva vice ordföranden
och ännu mer professor Sundén uttalat sig. Den förre framhåller, att
latinet, betraktadt från hvar och en af de fyra synpunkter, hvilka ko
mitén angifvit, eger större eller miudre värde för bildningen, och att
sålunda fördelarna af detta språks studium, om de sammanläggas, icke
äro så ringa, som komitén velat antaga. Särskildt har det stor betydelse
för studiet af modersmålet och de främmande lefvande språken, i syn
nerhet franskan. Professor Sundén åter söker visa, att latinkunskap i
andra länder i allmänhet ansetts såsom ett vilkor för universitetsstudier.
Vidare har latinet såsom formelt bildande d. v. s. främjande för tankens
tukt och öfning vissa företräden framför andra språk. Men detta är ej
138
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
