Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk Udskrift. 1885. 17
FRÅGAN OM NY RÄTTEGÅNGSORDNING I SVERIGE.
den i utlandet allmänt vedertagna rätt, förslaget gifver vederbörande
myndighet, att lemna person, som för brott, i lag belagdt med straff
arbete, dock under två år, förklarats skyldig att träda i häkte, på fri
fot mot skriftlig borgen. Sådan borgen bör afse den misstänktes personliga
inställelse för ransakning samt, om dom fälles utan att han sålunda
kommit tillstädes, till straffets undergående, och skall gälla för penning
belopp, bestämdt efter brottets beskaffenhet samt öfriga omständigheter
och så högt, som med hänsyn till den misstänktes förmögenhetsvilkor
anses nödigt för att medföra åsyftad verkan.
I kapitlet om hus- och kroppsransakan utvecklas och kompletteras
nu gällande stadganden. Rätten till husransakan begränsas i afseende
å dels föremålet, som eftersökes, dels ock platsen, där sökandet eger
rum. An trängre gränser sättas för kroppsransakan. I sammanhang
härmed lemnas bestämmelser om rätten att taga enskilda bref och hand
lingar i förvar särskildt då dessa icke blifvit från vederbörande pöst
eller telegrafanstaltcr utlcmnade till adressaterna samt öppna och
undersöka förseglade sådana.
Det ofvannämda nyare förslaget, hvars motsvarande bestämmelser
återfinnas i dess 3:djc kap., har icke antagit grundsatsen om häktad
persons ställande å fri fot mot borgen, hvilken anordnings lämplighet
ansetts böra göras till föremål för pröfning i sammanhang med den
blifvande allmännare granskningen af betänkandets hnfvndgrunder. Icke
häller hafva här intagits bestämmelser om särskilda häktningsdomare,
dä denna institution förutsätter organisatoriska åtgärder. I stället lem
nas i förslaget föreskrifter i syfte att bereda konungens befallningshaf
vande, städernas högre polismyndigheter eller för visst häkte förordnade
ämbetsmän tillfälle att, innan ransakningen vid domstol börjat, frigifva
den häktade, då hans kvarhållandc uppenbarligen saknar stöd af lag,
samt att pröfva åklagarens begäran om anstånd med målets hänskju
tande till domaren. I öfriga hithörande väsentligare delar följer försla
get principbetänkandet.
Själfva den egentliga hufoudförhandlingen framstår såsom en af
statens båda organ, åklagaren och domstolen, gemensamt fullföljd ran
sakning om den åtalade gerningen och de på målets bedömande inver
kande omständigheter.
Härvid utgör domstolen det främsta medlet för en verksam, sak
kunnig och grannlaga sanningsforskning genom frågor till den till
talade. Domstolens medverkan beror pä att laga åtal blifvit väckt emot
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
