Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. R. Nyblom.
Ny dansk och norsk konstliteratnr.
Nordisk tidskrift. 1885. 20
S. GRUBBE, KONSTENS FILOSOFI.
öfver kretsen af vårt hvardagslif och öppna för oss en högre verld, i
hvars åskådning vår ädlare natur, som i det verkliga lifvet från så
många sidor känner sig hämmad och inskränkt, må finna de i sitt
inre slumrande idéerna realiserade och sig själf försatt i en harmonisk
yttring af sina högsta krafter, ger ett sådant konstverk oss blott en
repetition af samma torftiga, ofullkomliga verklighet, som vi dagligen
hafva för våra ögon. Men hvarför skulle konsten kopiera och ånyo
frambringa något, som redan i sig själft och sådant vi se det i det
dagliga lifvet är utan alt värde? Emellertid är dock ingenting van
ligare, än att små förmenta konstnärer på detta sätt framställa på
scenen eller i romanen dessa obetydliga, missbildade mänskliga na
turer, hvilka vi dagligen råka i det verkliga lifvet, och hvilka visser
ligen icke kunna till den grad intressera oss, att vi skulle önska åter
finna dem i diktens och konstens verld».
JUL. LANGE, Billedkunst, skildringer og studier fra hjemmet og udlandet. Kbhvn
1884.
L. DIETRICHSON, Fra kunstens verden, foredrag og studier. Kbhvn 1885.
Det fins, kan man säga, för närvarande blott två konsthistoriske
skriftställare här i norden, hvilka utöfva ett mer omfattande konst
historiskt författareskap och hvilka också verkligen läsas. Den ene är
Jul. Lange, den andre L. Dietrichson. De äro visst icke de ende
konsthistorikerna i Skandinavien. Nej, det finnes många fler. Men
somligc af desse andre, de, hvilka förr skrefvo utmärkta konsthisto
riska verk, som ännu läsas, skrifva icke konsthistoria längre, och de
andre, som nu göra det, läsas icke, i alla fall icke att jämföra med
Dietrichson och Lange.
Den ene är norrman och den andre dansk. Men bägge hafva en
vidsträckt läsekrets icke blott i sina resp. hemland, utan öfver hela
norden och icke minst i Sverige, där Dietrichson genom sina entu
siastiska och spirituella föredrag redan för många år sedan med storm
tog konstvännerna och där Lange långsammare, men lika säkert, eröfrat
den konstälskande publiken genom sina grundliga, tankedigra och
ändå lika eleganta som lättlästa skrifter. Och de sofva icke på sina
lagrar, de bägge. Tvärtom blifva de produktivare med hvarje år.
Do äro stadde i ständig täflan. Så snart den ene gifvit ut en ny bok,
är den andre genast färdig med en annan. Och när man vet huru
mager vår konsthistoriska literatur är och huru svårt det är att få ett
293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
