Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLOF GRANBERG.
med rikt, buckligt, mörkbrunt hår, bruna, klara ögon, skär, ungdomlig
hy, svag anläggning till mustascher och pipskägg, svart drägt med ned
viken, veckad krage och mörkgrå fond. Tafian härrör från mästarens
tjugofemte år, då den unge, ännu okände artisten nyligen kommit från
sin fädernestad Leiden till Amsterdam, där han emellertid just samma
år genom sin berömda målning, »D:r Tulps anatomiska föreläsning»,
med ett slag svingar sig upp till ryktbarhet.
Porträttet af den unge juden, hvilket stammar från samma år som
»Aposteln Petrus» och »Saskias porträtt», i nationalmuseum, är, till skil
nad från mästarens senare skapelser, mycket fint och vårdadt utpensladt,
det hela hållet i en kyligare ton än hans senare verk och utan detta
ljusdunkel, denna klärobskyr, som kännetecknar hans arbeten från manna
ålderns och ålderdomens tid. I det andra porträttet, som märkvärdigt
nog förr ansetts vara af van Dijck, träffa vi däremot Rembrandts konst
i dess fulla, mogna utveckling. Tafian, på duk, är, i motsats till den
nyss skildrade, ovala bilden, bredt, och nästan skissmässigt, men saftigt
och fett målad.
Målningen har livarken signatur eller datum, men jag tror mig icke
mycket misstaga mig, om jag antager, att den förskrifver sig från slutet
af 1640-talet. Den framställer en man af omkring 30 års ålder, stående
ock», sedd till knäna. Den högra handlofven håller han i sidan och den
vänstra handen hvilar mot bordet bredvid honom, där en stor, toppig,
svart filthatt ligger. Han bär en svart drägt, med hvit, slät krage,
sammanhållen af ett hvitt snöre med två nedhängande tofsar, har röd
brunt, lockigt hår och små, ljusa mustascher. Det bleka, något magra
ansigtet är icke vackert, men tilltalar genom sin uttrycksfullhet. Fonden
är mörkgrå, t. h. öfvergående i en mörkare färg. Duken är öfverdragen
af en mängd fina sprickor. För öfrigt är tafian väl konserverad och
synes hafva sluppit undan alla retucher.
Ett hcrrligt konstverk! Huru har icke mästaren förstått att i denna
okonstlade, raskt, alla prima målade bild få det individuella, det person
liga att träda fram och huru verkar icke denna tafla trots sina enkla
färger! Ett kraftigt ljus faller på det präktiga, själfulla, käckt utarbe
tade hufvudet, under det att händerna och de öfriga partierna, endast
helt lätt skisserade, hälft försvinna i skuggan.
Till dessa bägge arbeten sluta sig trenne andra. Två af dern, det
ena en skäggig gubbe i gråbrun hatt och med vänstra handen instucken
i rocken (smutsbrun fond), det andra en ung dam med en röd blomma
310
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
