- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1885 /
339

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN ELEKTRISKA TELEGRAFEN,
DESS UTVECKLING OCH NUVARANDE TILLSTÅND.
K. M. THORDÉN.
Den elektriska telegrafens ändamålsenlighet blef rätt allmänt insedd
altifrån dess första framträdande, men icke desto mindre dröjde det,
innan den kom i något vidsträcktare bruk. Ehuru den infördes i Eng
land redan 1837 och i Tyskland på sätt och vis tre år tidigare, hade
man icke förr än 1852 en oafbruten telegrafförbindelse mellan Nordsjön
och Östersjön å ena sidan och Medelhafvet och Adriatiska hafvet å
den andra samt mellan Pyrenéerna och Karpatherna. Alla öfriga delar
af Europa med undantag af England och några länder, som egde
korta telegrafiedningar saknade fullständigt detta kommunikations
medel. Men just vid denna tid började äfven staterna i utkanterna af
Europa att förse sig med telegrafkommunikationer. Så förenas Stock
holm med Upsala 1853, i Danmark och Norge införes telegrafen 1854, i
Portugal och Spanien 1855. Ryssland och Turkiet hade då knappast
att uppvisa andra telegrafledningar än de, som västmakterna och Öster
rike därstädes anlagt under Krimkriget i och för militära och politiska
syften. Ryska regeringen hade visserligen 1853 låtit sänka en under
vattensledning mellan Kronstadt och Oranienbaum (vid S:t Petersburg),
liksom äfven det bolag, som innehade järnvägen mellan S:t Petersburg
och Moskwa, låtit redan 1852 lägga en underjordisk ledning utmed sin
järnväg; men det var dock först efter Krimkrigets afslutande, som
byggandet af telegrafiedningar tog full fart såväl i zarriket som i sul
tanens europeiska länder. Hvad de sistnämda beträffar, var det ej på
eget initiativ och med egen företagsamhet, utan genom främmande
mellankomst, som det nya samfärdsmedlet bragtes till stånd, i hvilket
hänseende Turkiet liknar öfriga muhamedanska länder, bland hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1885/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free