Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA TELEGRAFEN.
Hand i hand med ett folks företagsamhet och bildning går näm
ligen ett flitigt anlitande af de kraftiga hjälpmedel, som kulturen
eger i de moderna kommunikationsanstalterna. Just i de stora kultur
centra, i Tyskland, Storbritannien, Nord-Amerika och Frankrike, är det
ock, som telegrafen först vunnit burskap. Men äfven i dessa länder
måste den till en början kämpa med en viss köld och likgiltighet, och
detta ej blott från den stora allmänhetens, utan äfven från pressens
och börsens sida. Så uppträdde bönderna på flera ställen i Hannover
1848 mot upprättandet af en telegrafledning mellan Hamburg och Cux
haven, enär enligt deras förmenande telegrafen utöfvade ett skadligt
inflytande på sädesslagens trefnad; bönderna voro nämligen de, som
förstodo sig på väderleken, och de visste, att telegrafen skulle både
komma »växtligheten att förtorka» och »bringa deras eget lif i fara»;
ja, då telegraftråden i närheten af byn Warstade träffats af blixten,
och ett närbeläget hus därvid antändts, voro bönderna på väg att för
störa hela inrättningen.
I England åter vägrade flera städer ännu så sent som 1870 att
låta draga telegraftrådar öfver sina områden.
Regeringarnas uppskattning af och ifver för det nya kommunika
tionsmedlet visar sig af telegrafens öppnande för allmänheten. Tele
grafens införande i ett land och dess upplåtelse till allmänt bruk sam
manfalla icke alltid och allestädes. Ursprungligen upprättades telegrafen
antingen af privata järnvägsbolag eller af staten och användes till en
början endast att tjäna dessas behof och syften.
I Tyska Förbundet hade t. ex. från och med 1843 bygts liera både
statstelegrafer och enskilda järnvägstelegrafcr, men det var ej förr än
1849 som först Preussen och därefter Österrike upplät sina statsnät för
allmänt begagnande, sedan likväl de hanseatiska järnvägsledningarna
redan åren 1846 och 1848 blifvit tillgängliga för allmänheten.
I England var telegrafen uteslutande fästad vid järnvägsstyrelserna,
ehuru där visserligen öppen äfven för enskild korrespondens, ända till
år 1848, då ett särskildt telegrafbolag, Electric Telegraph Company
eller, som det efter 1855 kallades, Electric and International T. C,
afsedt att besörja allmän telegrafering, upprättades och snart utsträckte
sin verksamhet öfver hela det förenade konungariket. På Irland inne
hades telegrafen af ett annat enskildt bolag, British and Irish Magnetic
C, från 1851. Bortser man från järnvägstelegrafen, hade nämda båda
bolag ett faktiskt monopol, till dess de efter några år fingo en fruk-
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
