Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ELEKTRISKA TELEGRAFEN.
1863 i Persien, 1864 i Columbia, 1866 i Brasilien, 1869 på Tasmanien,
1870 i Japan, Montenegro, San Salvador och Argentina (unionstelegraf),
1871 i Guatemala, 1872 på Philippinerna och 1882 i Kina.
I och med denna upplåtelse kom telegrafen att verka i stort, då
den däremot förut nästan uteslutande betjänat järnvägstrafiken och
statsändamål. Dess första kunder, efter frigörelsen, voro affärsmännen,
men så småningom togos dess tjänster i anspråk af alla samhällsklasser
och i alla angelägenheter.
Själfva upplåtelsen var dock för den äldre tiden ett ganska djärft
företag, ett uppgifvande af en allmänt erkänd princip. Ty den åsigten
var djupt rotad, att det för statens välfärd och säkerhet vore bäst, om
de enskilda icke finge betjäna sig af telegrafen, att denna vore en po
litisk, icke en kommerciel inrättning. Därtill kom, att allmänheten
ännu icke kände något verkligt behof af ett så snabt kommunikations
medel. Det föll sig därför svårt för rätt många styrelser, att staten,
som hittills haft privilegiet på en hastig korrespondens, skulle afstå
därifrån. Men folket lärde sig inom kort inse vigten af snabba med
delanden, och erfarenheten i Tyskland hade visat, att någon fara för
staten icke af den där vidtagna nyheten uppstode. Man fann sig
därför öfveralt nödsakad att gifva vika, och alla staters linier öppnades
för allmän telegrafering.
Staten öfvertog själf nästan öfveralt telegrafens förvaltning, emedan
den ansåg sig behöfva densamma för militära och politiska ändamål
och för skötseln af sina järnvägar. Inom de mindre staterna saknades
dessutom till en början privat spekulation på detta område. Härtill
kom en fruktan för att staten, såsom innehafvare af brefposten, skulle
göra förluster, om den ej samtidigt egde äfven telegrafen. Asigterna
modifierades väl med tiden, men staten förblef dock i besittning af
densamma såsom ett regale.
Detta torde också, af flera skäl vara det mest ändamålsenliga.
Att ett statens monopol har afgjordt företräde framför ett privat,
därpå lemnar Englands och Förenta Staternas telcgrafhistoria talande
exempel.
Numera är statsmonopolet det herskande allestädes utom i Nord-
Amerika oeh ett par andra icke-europeiska länder, där den offentliga
telegraferingen är lemnad antingen helt oeh hallet eller delvis i hän
derna på enskilda bolag. Men äfven här torde telegrafen förr eller
senare komma att öfvergå till staten,
343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
