Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADOLF NOUEEN.
i betydelsen »stadighet», hvilket vore ett verkligt språkförbättrande.
Samma procedur har till stort gagn för vårt språks uttrycksfullhet före
tagits med flere dylika ord: ande andligt väsen och anda andlig rikt
ning, grädde på mjölk och gräddan i samhället, timmev-flotte och örlogs
flotta, mosse ställe där mossa växer, värme af fysisk art och värma varm
sinnesstämning (samt neutret värme, fysikalisk term); jämför också:
dager (gammal nominativ) och dag (gammal ackusativ), hell (nom.) och
hel (oblik form), hug-fu.ll och håg-lös, frid med Gud och fred med fien
den, en tott lin och en tåt i ett rep, fynd och -på-fund, stod och stöd,
sägen och »syn för sagen», stinga (stang) med spjut och sticka (stack)
med nål (i stället för ursprungligt stinga, stack i båda betydelserna),
springa (sprang) i tu och spricka (sprack) sönder, skärt ljus och skirt
smör, rätt mening och rät väg, kona och kvinna, låter och lär (»dicitur»)
m. m. dylikt, hvarom utförligare vid annat tillfälle. Att här och i
andra snart sagdt otaliga dylika fall vilja afskaffa den ena formen såsom
mindre riktig, vore ett straffvärdt försök till stöld från vårt språk, och
lyckades man, hade man beröfvat detta en betydande rikedom, som icke
utan möda och med ett klokt tillgodogörande af språkets tillgångar
imder tidernas lopp vunnits. Att t. ex. införa den gamla nominativen
kona i samma betydelse som den ursprungliga (plural-) genitiven kvinna,
hvilken usurperat dess plats, torde ej ens den radikalaste reaktionär
ifrågasätta; men det vore konsekvensen.
Opraktiskt och därför klandervärdt är att i grammatisk literatur,
afsedd att för personer, som i alla fall måste lära sig den gängse gram
matiska terminologien eller redan förut känna densamma, införa nya
termer som icke säga något annat eller bättre än de gamla 1. Jag måste
därför beteckna det såsom ett missgrepp, då t. ex. J. Pipon uti sitt i
vissa afseenden förtjänstfulla, men i sin helhet mera om teoretisk än
praktisk begåfning vitnande arbete »Svensk språklära för mellanskolorna
(elementarläroverken) och till sjelfid» (Sthlm, 1878) använder följande
terminologi: utsägetingsord (infinitiv), omständighetsord (adverb), hjålp
ord (preposition), antalstingsbestämningsord (kardinaltal) o. s. v. Dy
lika beklagliga sträfvanden hafva, tack vare framstående tillskyndare,
vunnit tämligen allmän efterföljd uti Danmarks grammatiska. literatur;
så vidt jag kan se utan gagn för danskarna själfva, men afgjordt till
stort men för denna literaturs internationella brukbarhet, enär termer
1 Jag betviflar högeligen, att dylika »reformer» ens för den första folkunder
visningen äro af något gagn.
402
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
