- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1885 /
404

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE TELEGRAFISKA UNDERVATTENSLEDNINGARNA.
K. M. THORDÉN.
I en föregående uppsats intagen i fjärde häftet af denna årgång,
hafva vi sökt gifva en öfversigt af den elektriska telegrafens utveckling
och nuvarande tillstånd, hvarvid vi särskildt betraktat telegraflednin
garna öfver land. Vi skola nu i korthet redogöra för de storartade
anläggningar under vattnet, som måst utföras för att sätta de af hafven
skilda länderna i telegrafförbindelse med hvarandra. Sådana under
vattensledningar pläga kallas hafskablar. Med detta uttryck förstå vi
i det följande alla undervattenstelegrafförbindelser, vare sig de äro ned
lagda i själfva hafvet eller i vikar, bugter eller flodmynningar vid
hafvet; däremot räkna vi naturligtvis ej dit sådana ledningar, som finnas
inne i landet, i sjöar, floder och andra vattendrag.
Den till tiden första bland alla hafskablar är den vid Hugli, en af
Gangesflodens utloppsarmar, vid Kalkutta, hvilken nedlades redan 1839.
Den följdes af andra, växlande så till konstruktion som utsträckuing
och lagda på olika tider och olika ställen. Enligt uppgift af Sir James
Anderson, hvilken i denna fråga är en auktoritet, hade man vid slutet
af år 1871 icke mindre än 213 kablar med en sammanlagd längd af
45,784 sjömil l. Efter den tiden hafva en mängd nya kablar blifvit
sänkta, liksom äfven några af de gamla upphört att vara i bruk. Nästan
oöfverstigliga svårigheter hafva dock länge mött, då man sökt skaffa
sig tillförlitliga och fullständiga upplysningar om dem. Sådant kan
först sägas hafva fullt lyckats för telegrafförvaltningarnas mellanfolkliga
byrå i Bern, hvilken i sin tidskrift, Journal Telégraphique, derom
lemnat flera intressanta meddelanden. Enligt ett dylikt af maj 1877
gestaltade sig då undervattensnätets utsträckning och fördelning på
statsstyrelser och enskilda bolag på följande sätt:
1 I det följande tecknadt sm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1885/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free