Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SPRÅKRIKTIGHET.
det rikedom och omväxling i de språkliga uttrycken högligen befordrar
språkets skönhet. Ju fler uttryck den talande har att välja på, desto
bättre. På så sätt får språket färg, nyansrikedom, d. v. s. blir skönt 1.
För att vinna denna rikedom har man nu tvänne utvägar: att produ
cera nytt och att låna, hvilket inom språkets verld leder till lika
lyckligt resultat, eftersom lånen icke behöfva återställas. Båda för
faringssätten äro därför i hög grad att rekommendera.
a) Nybildningar, d. v. s. sådana uttryck, som skapas med till
hjälp af det nutida språkets egna, redan förhandenvarande tillgångar
(t. ex. nya sammansättningar) eller också »af intet» (t. ex. många ny
modiga interj ektioner), äro i flere afseenden bättre än lån. Dels vinner
man i regeln en större publik för ett nyskapadt inhemskt uttryck än
för ett utifrån lånadt; dels betinga de förra mindre, så att säga, transport
kostnader, emedan materialet är tillgängligt på närmare håll och för
hvemsomhälst, ej blott den språkligt bildade; dels äro dylika uttryck
vanligen mera genomskinliga, harmoniera bättre med det förut befint
liga ordförrådet och införlifvas därför lättare med detta, under det att
lånorden ofta för att blifva lätthanterliga måste underkasta sig en
folketymologisk ombildning, d. v. s. delvis nybildas. På grund af denna
sin större harmoni med det öfriga språket förefalla också nybildningarna
skönare. Bland de nutida författare som mest och bäst riktat sven
ska språket med nybildningar, torde företrädesvis böra framhållas Vik
tor Eydberg och August Strindberg, ehuru deras verksamhet är förlagd
på helt olika fält, enär den förre hufvudsakligen verkar reformatoriskt
på det högtidligare språkets område, den sednare däremot med för
kärlek odlar och förkofrar det hvardagliga språket. I fråga om Ryd
bergs nybildningar förtjänar emellertid att särskildt betonas, att dessa
äro prisvärda från en helt annan synpunkt än den, från hvilken för
modligen upphofsmannen själf anser dem förtjäna beröm. De äro näm
ligen förträffliga icke såsom ersättningar för andra, »utländska» ord,
utan just i den mån de icke lyckas ersätta dessa, äro behöfliga jämte
dem och såsom nyanseringar af dem. Sålunda är Rydbergs »tyckesak»
ett bra uttryck, för så vidt det har eller kan få en mera konkret be
tydelse än synonymet mod (fr. mode); »liktyding» är en lycklig bild
ning endast i den mån detta ord icke är eller blir fullkomligt lik
tydigt med synonym; »kynne» 2 anger tvifvelsutan en annan betydelse-
1 Jämför hvad ofvan yttrats om fördelarna af att i ett språk äga synonymer.
2 Detta ord är en nybildning med anslutning till okynnig, icke, såsom kanske Ryd
berg menar, upptaget ur isländskan, ty det isländska kynne betyder »umgänge»,»affärer».
471
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
