Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
R. RUBENSON.
deles obehöflig för framkallandet af det unipolära induktionsfenomenet.
Man får följaktligen en elektrisk ström i tråden, äfven om manteln
aflägsnas och trådändarne få glida på själfva magneten, ena ändan vid
dess pol, den andra vid dess midt. I detta fall är det tydligen genom
magnetens egenskap af att vara ledare som vid dess rotation strömmen
uppstår i tråden, och icke därför att det är en magnetisk kropp som
roterar, ty såsom förr är nämdt, bchöfver magneten ej rotera inom
manteln för att en ström skall framkallas, utan är tvärtom strömmen
så väl med afseende på sin uppkomst som styrka oberoende af om
magneten roterar eller ej. Med andra ord, strömmen uppkommer ge
nom den tillstädesvarande magnetens inverkan på den kring honom
roterande ledaren, denna må nu vara en särskild metallmantel eller
magneten själf.
Den inverkan en magnetisk pol och äfven en magnet i dess helhet
utöfvar på en oändligt liten del af en elektrisk ström, ett s. k. ström
element, kan beräknas enligt bekanta lagar, när man känner magnet
polens styrka, dess afstand från strömelementet, riktningen af detta
afstand i förhållande till strömmens riktning samt strömstyrkan. Vid
de unipolära induktionsfenomenen, där strömmen uppkommer därigenom,
att etern föres med af den roterande ledaren, är strömstyrkan propor
tionel mot ledarens rotationshastighet, så att strömstyrkan växer i
samma mån som ledaren kringföres hastigare. Men icke blott storleken
af den unipolära induktionskraften, utan äfven denna krafts riktning,
d. v. s. den riktning, i hvilken magneten söker föra strömelementet
och i hvilken detta senare, om det är flyttbart, också af magnetpolen
framdrifves, är fullt bestämd genom de kända elektromagnetiska la
garna. Om således en eterpartikel föres omkring axeln till en magnet,
denna eterpartikel må nu ligga utanför magneten själf eller inom dess
massa, och vi betrakta en oändligt liten del af dess bana, så utgör
denna del ett strömelement, på hvilket magnetens poler verka efter
kända lagar, så att vi kunna beräkna intensiteten af denna kraftverkan
samt den riktning, i hvilken elementet, som här är eterpartikeln, fram
drifves af magnetkraften.
Detta har sin direkta tillämpning på jorden och dess atmosfer.
Tänka vi oss nämligen en etermolekyl befinna sig någorstädes vid jord
ytan eller uppe i atmosferen, så drifves han, emedan han deltager i
Jordens rotation, af magnetkraften i jordens inre framåt i en viss rikt
ning, som kan bestämmas, på samma gång som intensiteten af den kraft,
516
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
