Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ASKAN OCH NORRSKENET.
nålen beräkna förhållandet mellan jordmagnetiska kraftens horizontala
komponent å den ort (Stockholm), där försöket anstalts, och magnetens
styrka och, emedan den jordmagnetiska kraften vid ekvatorn är om
kring dubbelt så stor som horizontala komponenten af denna kraft vid
våra latituder, äfven erhålla motsvarande förhållande mellan jordmag
netiska kraften vid ekvatorn och magnetens styrka. Nu är, enligt
hvad författaren i arbetet bevisar, jordmagnetens unipolära induktions
kraft uti ett luftlager af 1 meters höjd vid ekvatorn proportionel mot
jordmagnetismens styrka därstädes samt mot den hastighet, hvarmed en
punkt på ekvatorn roterar, medan den unipolära induktionskraft, som
vid försöket var i verksamhet, är proportionel mot den därvid använda
magnetens styrka, rotationshastigheten vid experimentet samt en nume
risk faktor, hvars värde är beroende af magnetens längd och mantelns
afstånd från magneten. Häraf följer att förhållandet mellan dessa båda
unipolära induktionskrafter erhålles, om man multiplicerar förhållandet
mellan jordmagnetiska kraftens intensitet vid ekvatorn och magnetens
styrka med förhållandet mellan de båda rotationshastigheterna samt
dividerar denna produkt med nyss nämda faktor, hvilka alla tre tal
värden äro kända, det första genom ofvan beskrifna senare experiment.
Om resultatet af denna räkning multipliceras med 0,000052i5i, erhålles
0,023 1, och således blifver den unipolära induktionen vid ekvatorn uti
ett luftlager af 1 meters höjd eller den kraft, hvarmed jordmagneten
söker föra de i detta lager befintliga etermolekyler uppåt, lika med
0,0 23 1 af den elektromotoriska kraften i ett Daniells element. I ett
1,000 meter högt luftlager blifver därföre kraften 23, i och i ett luft
lager af 10,000 meter blifver den 231 gånger så stor som elektromoto
riska kraften i det Daniellska elementet. Denna kraft kan anses vara
tillräckligt stor för att förklara tillvaron af den elektricitetsmängd i
luften, af hvilken de känsliga elektrometrar, med hvilka luftelektrici
teten uppmätes, röna inverkan, och de norrskensfenomen, som i de
öfre luftlagren framkallas, när denna elektricitet i kontinuerliga ström
mar urladdar sig till jorden.
Men äfven de väldiga företeelser vi skåda i åskvädren erfordra
icke större mängd elektricitet än den, som genom den nnipolära induk
tionen upplyftes från jordytan till åskmolnens höjd. Författaren fäster
nämligen uppmärksamheten därpå, att äfven en mycket ringa elektri
citetsmängd kan vid urladdning gifva gnistor af ansenlig längd, om
blott dess tension är betydlig. Detta kan åstadkommas därigenom, att
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
