Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TIDSFÖRLOPPET VID PROCESSER I NERVSYSTEMET.
där medvetande, förnimmelse och vilja ingå såsom de väsentliga fak
torerna. Och man har icke blott tagit upp frågan till behandling,
man har äfven med full visshet ådagalagt att, hon kan experimentelt
behandlas, att de i oss försiggående andliga processerna till sitt tids
förlopp kunna bestämmas, och man har till och med utfört icke så fä
dylika tidsbestämningar.
. Vägen är svår och mödosam, och mycket arbete har nedlagts för
hvarje litet fjät man skridit framåt. Hvad under då, om man på de
20 år, som detta problem sysselsatt forskarne, icke hunnit synnerligen
långt. Men i alla händelser har man lyckats att experimentelt studera
de andliga processernas tidsförlopp och af dessa studier redan vunnit
många mycket vackra resultat.
Utgångspunkten för alla forskningar åt detta håll bildar besvaran
det af följande fråga: huru lång tid behöfver man för att genom en
bestämd, på förhand aftalad muskelrörelse till känna gifva att man
uppfattat en bestämd sinnesretning? Att härtill åtgår en mätbar tid
är naturligt, ty den sensibla retningens fortledning till hjärnan, vilje
yttringens ledning genom vederbörande nerv till muskeln, o. s. v. fordra
ju sin tid, såsom vi här ofvan funnit. Men i den kedja af processer,
som vid ifrågavarande handling ega rum, ingår äfven ett andligt
element: förnimmelsen af sinnesretningen och afgifvandet af den med
vetna viljeyttringen. Då vi bestämma tidsförloppet vid denna inveck
lade process, kommer det erhållna tidsvärdet såhmda äfven att inne
hålla en tid, som hänför sig till vårt andliga jag. Det är denna om
ständighet, som åt dessa försök skänker ett intresse vida utöfver det
rent fysiologiska.
Den tid, som förflyter emellan det ögonblick den yttre sinnesret
ningen inverkat på något af våra sinnesorgan, och det, i hvilket vi
genom rörelse af en bestämd muskel reagerat, gifvit tillkänna att vi
förnummit denna retning, kallar man reaktionstiden, och fogar stundom
till henne prefixet enkel, för att skilja henne från andra reaktionstider,
som vi längre fram skola lära känna. Skulle vi ega en fullständig och
noggrann kunskap om den tid, som alla de i reaktionstiden ingående
rent fysiologiska processerna kräfva, så skulle vi genom att från hela
reaktionstiden bortdraga denna tid tydligen kunna bestämma de i den
samma ingående andliga processernas tidsförlopp. En sådan kunskap
ega vi dock icke och frågans besvarande blir icke på detta sätt möj
ligt. Ja man kunde på förhand förklara, att dessa andliga processer
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
