Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TIDSFÖRLOPPET VID PROCESSER I NERVSYSTEMET.
sig. Ty om också de förändringar, reaktionstiden under olika inflytanden
undergår, i främsta rummet och nästan uteslutande bero på förändringar
i tidsförloppet vid den i densamma ingående psykofysiska processen, så
hafva vi dock ännu icke någon verklig kunskap om huru lång tid denna
process ensamt för sig kräfver, och en sådan kunskap vore ju dock af
ett synnerligen stort intresse. Visserligen har Exner med mycket skarp
sinne ur hela reaktionstiden sökt eliminera de rent fysiologiska tiderna,
d. v. s. de tider, som åtgå från sinnesretningen ända till perceptionen
och från viljeyttringens afgifvande ända till muskelns sammandragning.
Men härvid har han dock haft att göra med altför många alldeles
för litet kända faktorer. Låt vara, att vi i det närmaste känna
nervledningens hastighet hos människan och att vår kunskap om den
snabbhet, hvarmed ett retningstillstånd fortledes genom människans
ryggmärg, i viss mån kunde anses tillfredsställande, hvilket dock
icke är fallet, så veta vi likväl alls intet om den tid, som fordras
för retningstillståndets fortledning genom nervbanorna i vår hjärna
ända till de ställen af densamma, där perception och apperception ega
rum, och från det ställe, där viljeyttringen afgifves. Det tal, som Exner
angifvit för den psykofysiska processen, har sålunda, om vi strängt
hålla oss till verkligheten, icke någon betydelse, och vi måste söka
efter något annat medel att komma till målet.
Såsom ofvan nämdes är det den store holländske fysiologen Don
ders, hvilken vi hafva att tacka för de första försöken i denna riktning,
och de resultat man häruti vunnit hvila samtliga på en följdriktig ut
bildning af hans metoder, om också en noggrannare analys af dem
ådagalagt, att saken dock icke förhåller sig så enkelt, som Donders
först tänkte sig den.
Vid försök öfver den enkla reaktionstiden liar man att vänta blott
en enda bestämd sinnesretning och skall utföra den på förhand öfver
enskomna muskelrörelsen, så snart man apperciperat denna retning.
Men man kan äfven anställa försöken på sådant sätt att vederbörande
sinnesorgan, låt vara ögat, kan träffas af endera af tvänne olika ret
ningar, t. ex. ljus från en röd- eller blåfärgad skifva, och man kommer
öfver ens om att med högra handen utföra reaktionen, då den förra
företer sio-, och med den vänstra då den blå skifvan framträder. Det
visar sig då att reaktionstiderna utan undantag blifva mycket längre
än annars, och vi kunna godt förstå att detta måste vara fallet, ty
den psykofysiska processen är nu vida mera invecklad än i de före-
645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
