- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1885 /
647

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM TIDSFÖRLOPPET VID PROCESSER I NERVSYSTEMET.
Det har säkerligen icke undgått läsaren, att den tid, hvarmed
dessa tider öfverskjutit motsvarande enkla reaktionstider, är olika stor
och detta i högst betydlig grad. På förhand kunde man dock vara
frestad antaga, att dessa tidsskilnader borde vara något så när lika
stora, alldenstund de alla åtgått till samma processer, nämligen urskil
jande och val. Men tänka vi närmare på saken, så kunna vi utan
svårighet finna, hvarför resultaten äro sådana och icke andra. Emellan
en synretning och en bestämd muskelrörelse eger intet omedelbart
samband rum: emellan retningen af ögat med den röda skifvan och
reaktionen med högra handen förefinnes intet inre sammanhang, lika
så litet som mellan den blå skifvan och vänstra handen. Däremot
eger en nära och innerlig växelverkan rum emellan högra armen och
högra benet, emellan vänstra armen och vänstra benet. Det faller sig
därför jämförelsevis ganska lätt och naturligt att reagera med högra
handen, då högra foten retats, och med den vänstra, då retningen
träffat vänstra foten. Därför är också öfverskottet öfver den enkla
reaktionstiden här vida mindre än i näst föregående fall. Skulle för
söket hafva anordnats så, att försökspersonen med vänstra handen rea
gerat för retning, som träffat högra foten, och tvärtom, så hade utan
tvifvel reaktionstiderna blifvit vida längre.
Liknande betraktelser kunna anknytas äfven till det sista af de
från Donders hemtade exemplen. Emellan de artikulerade ljuden och
deras bildning i vårt talorgan är sambandet mycket innerligt, och det
bör således icke väcka förvåning, att den för dem på ofvan angifvet
sätt utförda reaktionen gått hastigare för sig än reaktionen för olika
synretningar.
Genom de här i korthet omtalade försöken och deras kombination
med den enkla reaktionstiden hafva vi sålunda från samtliga de en
skilda tidsvärden, som innefattas i en reaktionstid, frigjort tvänne, som
hänföra sig till processer af rent psykofysisk natur och med temlig
säkerhet bestämt dem tillsammans, men vi hafva icke kunnat särskilja
dem från hvarandra. Det är klart att man genom denna metod kunde
vinna mångahanda andra intressanta resultat, men de med densamma
förknippade svårigheterna äro dock så pass stora, att man hittills afstått
från dess vidare utbildning. Därtill har man haft så mycket större
skäl, som man i en annan, likaledes af Donders angifven metod på
ett vida enklare oeh bekvämare sätt kunnat komma till resultat i den
647

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1885/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free