Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
röfva det uppväxande slägtet denna glädje. Detta att kunna fördjupa
sig i något allvarligt, att försöka sig på att lösa en uppgift, som kostar
möda och ansträngning; detta att kunna säga sig själf: jag har glädje
af att kunna uträtta något, som kostar mig besvär, det är af stor be
tydelse, ty det hörer till människans väsen.»
Vi skulle ytterligare kunna anföra en mängd yttranden och fakta
som visa, att man allvarligt sträfvar efter att meddela verkliga kun
skaper. Men det får dock ej förbises, att den verksamhet, som afser
kristlig och medborgerlig väckelse, dock är hufvudelementet. Det
torde vara Kolds förtjänst, att den kristliga väckelsen erhöll denna
plats. Grundtvig själf hade kanske ej så starkt framhållit detta i sina
planer för Sorö. Men det kan måhända betviflas, att de danska folk
högskolorna vunnit så stark tillslutning hos folket, om de utelemnat
densamma. »De skolor hafva vunnit mest tillslutning, som varit de
mest poetiska, de som bäst förmått lyfta ungdomen till de
vida utsigterna» (L. Schröder). Den varmhjärtade teologie kandidaten
E. Trier i Vallekilde samlar årligen kring sig mellan 3 och 400 yng
lingar och flickor, fastän undervisningen i de reala ämnena där är
relativt underordnad. Men när ynglingen efter en vinterkurs i Vallc
kilde önskar ytterligare utbilda sig i dylika ämnen, begifver han sig
till en annan skola, där dessa fått större utrymme.
Sedan Kold gifvit ett nytt uppslag för folkhögskolornas utveck
ling, gick denna dock i början ganska trögt. Mycket måste rödjas
från fältet, som man ville bearbeta. Gammal tröghet, gamla fördomar
skulle öfverviunas. Kriget i slutet af fyrtiotalet hade visserligen rnoruat
folket, men icke förmått till fullo väcka det. Först efter olycksåret
1864 skedde en genomgripande förändring. De mest klarseende bland
Danmarks unge män, af hvilka flere aktivt deltagit i kriget, funno det
nu vara hög tid att inom Danmarks nya landamären återeröfra det för
lorade Slesvig. Sådanc män, Ernst Trier, Jens Nørregård, Jörgen
La Cour, H. Kosendal, C. Bägö, m. 11., kastade sig nu med brinnande
ifver in i folkhögskolearbctet och de funno nu marken lättare att be
arbeta’. Många nya skolor uppstodo då. 1
Såsom redan nämdt är, inskränkte Kold undervisningen för yng
lingarne till vinterhalfåret, på det de skulle kunna egna sommaren åt
1 Man är sålunda berättigad säga, att först efter tjugoårigt arbete oeb sedan
yttre olyckor bidragit att väcka det danska folket, tog folkhögskolearbetet där
riktig fart. Detta torde böra tagas i betraktande vid bedömandet af de vida yngre
svenska folkhögskolornas arbete.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
