- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för vetenskap, konst och industri / 1886 /
27

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UEN NORDISKA FOLKHÖGSKOLAN.
de under vintern hemmavarande sjömännen, ät hvilka man velat gifva
en förädlande sysselsättning samt att för saken intresserade personer
utrustat ett fartyg, »Skjalm Hvide», för hvilket man lyckats erhålla en
befälhafvare, som vill göra till sin uppgift att blifva på en gång lärare
och uppfostrare för besättningen, en flytande folkhögskola.
Åtskilliga danska folkhögskolor lemna åt återvändande elever en
mera omfattande undervisning i landthushållning, såsom Lyngby, Tune
och Vinding, och uträtta i detta hänseende mycket godt.
Det bör ej häller förglömmas, att man i flera städer 1 inrättat s. k.
»folkhögskole-hem», som upprätthållas genom föreningar af folkhög
skolans vänner, både stads-bor och landt-bor, hvilka här kunna mötas
till åhörande af föredrag ra. m., hvarjämte de senare här hafva ett godt
hem vid stadsresor. Dessutom äro dessa folkhögskole-hem afsedda att
vara verkliga hem för dem af stadens arbetare, som sakna ett sådant,
och för dem är sörjdt på det bästa i alla afseenden. 1 samma syfte
verka de s. k. »föredragsföreningarne», af hvilka det finnes öfver ett
hundra, spridda öfver hela landet. Många af dessa föreningar hafva egna
rymliga lokaler. Att de talrika s. k.’friskolorna (för barn) stå i ett visst
samband med de grundtvigianska folkhögskolorna och hafva framsprungit
ur den grundtvigianska religiösa rörelsen, må äfven här omnämnas.
En af Kolds ideer, som på många ställen vunnit efterföljd, är den,
att lärare och lärarinnor samlas till gemensamma möten under ett par
veckor, vanligen i augusti månad, för att åhöra föredrag, diskutera
skolfrågor m. m. Sedan år 1874 har man, efter på Askov gifvet före
döme, börjat hålla möten för »bofast folk». Dessa möten, som egent
ligen äro afsedda för äldre f. d. elever, pläga pågå flera dagar, van
ligen i september månad, och hafva vunnit stor anslutning. Dylika
möten äro endast därigenom möjliga, att uti skolorna finnas en mängd
boningslägenheter samt att föreståndaren är i tillfälle att till billigt
pris äfven kunna sörja för kroppens uppehälle och nödtorft, då han
ju har sin hushållning inrättad för mathållning åt eleverna.
J sammanhang härmed må äfven framhållas såsom karaktäristiskt
för de danska (och norska) skolorna i motsats till de svenska, att de
förra vanligen äro fullkomligt privata och egas af föreståndaren, samt
att flertalet af eleverna bo på skolan och hafva där sin kost. Det
understöd skolorna erhålla af statsmedel är relativt obetydligt, ty fler-
1 Såsom Kolding, Veile, Horsens, Aarhus, Randers, Aalborg, Silkeborg, Lemvig,
Odense, Kobenhavn.
27

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:23:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordtidskr/1886/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free