Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
mänheten, samt öfvergår sedan till cn framställning af livad folkhög
skolan vill uträtta. Fr. Hansen erkänner, att det är cn stor och i vår
tid ännu olöst uppgift att finna den bildningsform, som de kropps
arbetande kunna tillegna sig och lefva sitt lif uti, men framhåller dock
några vigtiga moment däraf. Den nuvarande bildning-en kan endast
kallas allmän i sitt förhållande utåt, till Europa och till det stora
verldslifvet, ej inåt till vårt eget folklif. Den verkliga allmänbildnin
gen måste vara jämn och enkel i sin framställning och hos hvarje
särskildt folk nationcl. 1 Denna bildning måste stå tillsammans och
vara förenlig med kroppsligt arbete samt vara oberoende af kunskap i
främmande språk. Fr. Hansen anser vidare, att man för närvarande
ej kan hoppas få hela folket, cn och hvar, med i detta bildnings- och
uppfostringsarbete. Man måste i främsta rummet arbeta på att få den
allmänna bildningen spridd till den stora mängden af landets ekonomiskt
oberoende och efter grundlagen politiskt myndige män jämte deras
familjer och på så sätt få ett mellanled, öfvergångsled, emellan den
tarfliga allmogebildningen och den lärda skolan. Genom umgänge och
beröring med detta samhällets mellanlager skulle småningom ett väl
görande inflytande utöfvas på den fattigare befolkningen, husmän och
arbetare, eller på den klass, som man till en början ej kunde nå fram
till. »Det nya vi vilja är altså att göra Norges bönder‘och andra med
dem likstälda till bildade människor.» »Skulle det icke vara en
härlig och välsignad sak, om det kunde lyckas åstadkomma mera fri
het, öppen förtrolighet, trefnad och lycka i familjelifvet rundt omkring
på de tusende gårdarna i landet; att få väckt hos män och kvinnor
sinne och känsla för ädlare njutningar, för dikt, sång och musik; att
få ett innehållsrikare, lifligare och mera själfullt umgänge att trifvas i
bygderna; att få bland bönderna utveckladt ett skönhetssinne, som
satte dem i stånd att smycka hemmet på ett sätt, som passade för det
arbete och de lefnadsvilkor, som vårt lands natur anvisar, så att de
undveko halfbildningens smaklösa sammanställningar och ofria efter
likningar och förde sig på ett fritt och naturligt sätt?»
Beskyllningen att de grundtvigska skolorna skulle utgöra härdar
för politisk propaganda tillbakavisas såväl af Bruun som Fr. Hansen.
»Yi vilja hjälpa folket bort från den faran att ligga i händerna på
1 Naturligtvis förnekas ingalunda behofvet af en, till en mindre talrik krets
inskränkt, högre eller mera intellektuel, vetenskaplig bildning. Tvärtom framhålles
nödvändigheten af en sådan.
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
