Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 J. G. Cuno.
JULIUS CENTERWALL.
Hvarifrån kornmo nu etruskerna, då de utbredde sig öfver det om
råde, som i den historiska tiden var deras?
Denna fråga har redan af forntiden blifvit besvarad på olika sätt.
»Historiens fader», Herodotos, berättar i sin första bok, att tyrsenerna
det vill säga etruskerna, som grekerna kallade tyrscner eller tyr
rener utvandrat från Lydien. Under konung Atys hade nämligen
uppstått en svår hungersnöd i Lydien. I början hade man fördragit
den, så godt man kunde, men så småningom blef den olidlig. För
gäfves hade man sökt bedraga magen genom allehanda förströelser, som
då skulle uppfunnits, tärningsspel och bollspel och andra lekar. Med
dem hade man förstrött sig hvarannan dag under tvungen fasta; hvar
annan dag hade man fått mat. Så hade det fortgått i aderton år.
Slutligen, då det onda ej ville släppa efter, utan snarare blef värre,
hade konung Atys bestämt, att halfva hans folk skulle utvandra under
anförande af hans son, Tyrsenos. Därefter hade de, hvilka träffats af
lotten att utvandra, begifvit sig till Srayrna, där bygt fartyg, och
seglat till de kuster, som innehades af umbrerna. I stället för lyder
hade de sedan till sin anförares ära kallat sig tyrscner. Med Hero
dotos håller nästan hela forntiden, med ett par obetydliga afvikel
ser. Men det fins dock en författare som bestämdt motsäger ho
nom. Det är den af olika kritiker, t. ex. Niebuhr och Madvig,
så olika bedömda författaren till »Romerska antikviteter», Dionysios
från Halikarnassos. Han anmärker mot den vanliga berättelsen, först
att Xanthos, en infödd, äldre lydisk historieskrifvare, som för öfrigt
kallar Atys’ son Torhehos, ej känner till någon utflyttning af den art
som Herodotos berättar och aldrig talar om etruskerna såsom nybyggare
från Lydien; vidare, säger Dionysios, finnes det ingen likhet i språk,
religion, lagar eller seder mellan lyderna och etruskerna. Han kommer
därför till den slutsatsen, att de äro autoktoner, det vill säga sitt lands
urinvånare, och att de äro olika alla andra folk i språk, vanor och
seder, ett yttrande som i våra dagar af en outtröttlig författare fl hvilken
anser etruskerna för kelter, missförståtts därhän, att Dionysios velat
säga att de ej hade någon likhet med några andra än de italiska folken.
I nyare tider var det först den romerska historiens nydanare,
Niebuhr, som framstälde en på vetenskapliga grunder stödd mening
om etruskernas härstamning. Herodotos’ berättelse beror enligt honom
på en förväxling mellan de inträngande eröfrarne (som enligt Dionysios,
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
