Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordisk tidskrift. 1886. 9
HENRY GEORGE OCH DEN SOCIALA FRÅGAN.
fiskerats, skulle den förut omnämda spekulationen i jord alldeles för
svinna och därigenom också en omständighet, som för närvarande nedtryc
ker arbetslöner och kapitalräntor. Konfiskeringen afjordräntan gör, att alla
öfriga skatter blifva öfverflödiga. Som, enligt George, dessa skatter till
allra största delen inverka i högsta grad hämmande på produktionen,
leder altså reformen till att stegra produktionens resultat och därmed
arbetslöner och kapitalräntor. Vidare öka höga löner arbetets produk
tivitet dels direkt, dels därigenom att de sporra uppfinningsförmågan
till att uppfinna och införa arbetsbesparande maskiner och tekniska
processer. Statsförvaltningen skulle förenklas, den nu därstädes rå
dande korruptionen försvinna, krig och stående härar afskaftas, alla
rättstvister om jord, som enligt George utgöra flertalet af alla rättstvister,
upphöra, och brotten betydligt förminskas. Girighet och jägtande efter
rikedom, som ha sin egentliga orsak i fruktan för fattigdom, skulle för
svinna, arbetslusten enormt ökas, och öfverhufvud taget alla goda intel
lektuella och moraliska egenskaper utvecklas.
Arbetet afslutas med ett kapitel om utvecklingsteorien.
11.
En granskning af George’s i det föregående refererade teori har
O CD O o
tre frågor att besvara, nämligen: 1) Ar det sant att materielt framåt
skridande städse varit förenadt med växande fattigdom? 2) År George’s
åsigt angående fattigdomens orsaker riktig? och 3) År det af George
föreslagna botemedlet användbart?
Den första af dessa frågor måste besvaras nekande. Det finnes
visserligen exempel på, att framsteg i materiel kultur ökat de lägre
klassernas betryck, och ett mycket sorgligt exempel därpå har man i
fabriksväsendets första uppkomst, särskildt i England. Men oriktigt är,
att våra nuvarande sociala förhållanden med nödvändighet skulle fram
kalla dylika förhållanden. Det kan tvärtom bevisas och har bevisats,
att särskildt innevarande sekels materiella framsteg äfven förbättrat de
lägre klassernas ekonomiska ställning. Att denna förbättring icke varit
tillräcklig, medgifves gärna liksom ock, att de bättre lottade klassernas
ställning förbättrats mer än de lägre klassernas. Men att, såsom George,
utgå ifrån, att de lägre klassernas ställning rent af försämrats, innebär
en betänklig öfverdrift.
125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
