Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HENRY GEORGE OCH DEN SOCIALA FRÅGAN.
jordegendom, värd 20,000 kronor, ocli C löser ut D genom att betala
honom 10,000 kronor. Genom reformen förlorar C ej blott sin arfslott
i egendomen, utan äfven sina rättmätigt förvärfvade 10,000 kronor,
under det D får behålla de 10,000 kronor, han för sin arfslott erhållit,
och sålunda, i själfva verket får behålla värdet af sin (enligt George)
orättrådigt förvärfvade arfslott.
Dessa exempel äro typer för mycket allmänt förekommande fall.
George saknar likväl all känsla för det stötande i dessa följder af hans
reform. Han söker försvara till och med ännu större rättskränkningar.
Ehuru, såsom ofvan visades, George är af den åsigten, att jordräntans
konfiskering ej behöfver leda till konfiskering af afkastningen af jord
förbättringar, framhåller han likväl att, om så skulle ske, detta icke
innebure någon egentlig rättskränkning. Till stöd för denna uppfatt
ning anför han (s. 398): »Hvarje generation bygger och utför förbätt
ringar för sin egen räkning oeh ieke för en aflägsen framtid. Och ett
ytterligare faktum är, att hvarje generation ärfver icke blott jordens
naturliga krafter utan äfven alt, som är öfrigt af förgångna generatio
ners arbete.» Detta något dunkla försvar lider dock af det logiska
felet att bevisa för mycket. Ty om det är rättvist att konfiskera före
gående generationers jordförbättringar, fordrar rättvisan också, att man
konfiskerar alla andra fasta kapitalanläggningar af föregående genera
tioner, såsom alla bygnader, fabriksanläggningar, kommunikationsanstal
ter o. s. v. Men denna konsekvens står i fullkomlig strid med George’s
ståndpunkt i öfrigt.
Det är likväl ej blott jordegarnas rätt som hotas. Äfven de, som
utlånat penningar mot säkerhet af inteckning, utsättas för förluster.
Genom att jordens värde konfiskeras förlora de sina kapital helt oeh
hållet eller delvis. Visserligen kunna de fortfarande hafva personlig for
dran hos jordegarua, men dessa fordringar hafva blifvit osäkra eller
förlorat hela sitt värde. Säkert är, att den af George föreslagna kon
fiskeringen af jordräntan skulle framkalla en kreditkris, som mänsklig
heten aldrig skulle glömma.
George söker dock trösta de stackars jordegarua, och detta sker
på ett ganska lustigt sätt. Sid. 417 säger han nämligen: »Tänka vi oss
nu en husegare .... som har förskaffat sig ett hus och en tomt ....
O O
Han kommer ej att lida någon skada, tvärtom, han vinner på reformen.
Försäljningsvärdet på hans tomt kommer visserligen att sjunka eller att
strängt taget helt och hållet försvinna. Men tomtens nytta för honom
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
