Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GDLDBRISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
å andra sidan, huru den allmänna rörelsen ändock icke forrådt den
ringaste förlägenhet för omsättningmedel, kan man väl då tala om brist
på guld och därmed mena, att def icke skulle finnas tillräckligt med
guld för omsättningens behof? Mig synes det, att man snarare skulle
kunna tala om öfverflöd på guld och därmed mena, att omsättningen
icke haft behof för alt det guld, som hittills kunnat bjudas densamma.
Det ekonomiska spörsmål, som af penningmarknadens nuvarande
ställning framkallas, bör därför, såvidt jag kan se, rätteligen affattas så
lunda: hvad är det som möjliggjort, att en minskad produktion af guld
kunnat förslå för en stegrad efterfrågan af samma vara? Huru kan
det fenomenet förklaras, att oaktadt den synbara rubbningen i för
hållandet mellan dessa bägge prisbildningens faktorer, likväl ingen märk
bar brist eller dyrbet å guld hittills förekommit?
För att besvara dessa frågor, kan man svårligen undgå att röra
sig med de siffertal, i hvilka de synnerligen vanskliga beräkningarna
öfver guldproduktion, guldkonsumtion och guldförråd pläga uttryckas.
Det ur dessa beräkningar härledda påståendet, att en guldbrist måste
hafva uppstått inom den västerländska civilisationens länder, beror
nämligen i ej ringa mån därpå, att man lemnat ur sigte en omständig
het, hvilken är af synnerlig vigt, äfven om ingenting annat än guldets
kvantitets-förhållanden tages i betraktande.
Det fenomen, som bär är i fråga, skulle vara alldeles otänkbart i
fråga om sådana varor som spanmål eller textilämnen, hvilka i och
genom användningen hastigt förbrukas, och af hvilka förrådet sålunda
sällan utgör mer än ett års produktiousförskott. Men guldet förhåller
sig bärutinnan helt annorlunda än de flesta andra varor. Af den
bvarje år producerade kvantiteten är det utan tvifvel en högst ringa
del, troligen ej en procent, som genom olyckshändelser eller nötning
går för verlden fullständigt förlorad; en annan del, efter handelsstati
stikens ungefärliga uppskattning kanske 10 /, tager sig väg till den
afiägsna Östern för att till stor del aldrig återvända. Återstoden och
hufvudmassan stannar kvar inom de områden af Europa, Amerika och
Australien, som pläga sammanfattas under benämningen den väster
ländska kulturens länder. Det hopar sig där till ett förråd, hvars
varaktighet betryggas af metallens dyrbarhet, och inom hvilket de en
skilda delarne oupphörligen förflyttas mellan de tre hufvudformerna:
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
