Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBRISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
långt ifrån fyrdubblats. Dessa 3,3 7 mill. kg. skulle åter utgöra om
kring GO% af hela trettioårsperiodens produktion; af återstoden skulle
30 % bafva användts för industriella bebof och 10 / dels förstörts, dels
vandrat till Orienten.
Men om nu plants- och myntförrådet 1880 var något öfver 4x/2
millioner kilogram ocli 1884 kanske 100,000 kgm. större, huru stort
var då vid samma tidpunkter det inom samma område förvarade för
rådet af smycken eller dyrbarheter? Människornas behof af smycken
är visst icke i och för sig starkare eller större än deras behof af mynt,
och liksom de båda behofven i mån af sin styrka konkurrera om den
årliga guldtillförseln, så är ock förrådet af smycken tillgängligt för
myntbchofvet, likasom tvärtom behofvet af smycken kan tillfredställas
ur förrådet af plants och mynt alt efter tillgång och begär. Smycke
förrådet får därför utan tvifvel betraktas som en afsevärd reserv för
myntförrådet i händelse af brist. Men för en beräkning af detta
förråd har man knapt någon annan utväg än gissningens. Skulle
Soctbeers uppskattning af industriens andel i de sista trettio årens
guldtillförsel hålla streck, lär det väl knapt vara för vägadt att antaga
hela det nuvarande förrådet af smycken till 21/2 million kilogram.
Hvad slutligen produktionen af guld beträffar, kan man lyckligtvis
röra sig med siffror, som i jämförelse med de nyssnämda må kallas
tillförlitliga. De äro af högst olika värde för olika perioder af hela
den tidrymd, som plägat sysselsätta forskarne å detta område, och de
äro än i dag hemtade ur primäruppgifter, som lemna mycket öfrigt
att önska i afseende å noggrannhet och fullständiediet. 1 Ingen lärdom
OO Ö O
och ingen grad af omsorg i bearbetningen kan tillräckligt ersätta denna
1 Beräkningarna (Raynals och Humboldts) öfver Brasiliens och Nya Granadas
guldproduktion, som utgjorde hufvudkällan för tillförseln intill 1848, hvilade dels
på uppgifter om skatt af grufvorna, dels på tämligen ofullständiga register öfver
utmyntning och öfver guldexport från dessa länders hamnar eller guldimporten i
europeiska hamnar. För den kaliforniska guldproduktionen från 1848 gälde länge
som autoritet den stora transport-firman Fargo, Wells et C:os (M. Yalentines)
beräkningar för hvarje år, grundade hufvudsakligen på kännedom om den guldmängd,
som passerat San Fransisco. I senare tider har den amerikanska myntdirektören
utgifvit »Annual reports upon the statistics of the precious metals in the United
States», hvilka innehålla mycket detaljerade uppgifter. Men han erkänner själf,
att en effektiv kontroll öfver tillverkningen vid Förenta staternas tusen grufvor
icke kan åstadkommas, och många af siffrorna äro därför grundade på uppskatt
ningar. Om Australiens stora guldproduktion voro uppgifterna länge hemtade
ur exportregistren och från amerikanska och tyska konsulers beräkning, och de
nyare officiella bärgsmyndighoternas kalkyler synas icke vara mycket noggranna.
Rysslands officiella statistik öfver guldproduktionen är icke häller rätt tillförlitlig.
Ingen har mera fullständigt och samvetsgrant redogjort för alla dessa beräknin
garnas vansklighetcr än den tyske vetenskapsman, Soetbeer, som egnat ett helt
lifs mödor åt bearbetandet af denna produktionsstatistik, och som åt densamma
först gifvit en vetenskaplig karaktär.
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
