Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS FORSSELL.
Handlande verlden till 30—34 milliarder kronor, hvaraf guldet allenast
skulle utgöra 12 milliarder. Huru dessa olika beståndsdelar af penninge
förrådet hvar för sig efter behofveu förändras, huru de byta plats och
ersätta hvarandra, det kan naturligtvis icke med något anspråk på
säkerhet beräknas 1, då just den största delen eller det utelöpande mynt
förrådet endast gissuingsvis uppskattas. Men så mycket kan dock af
bankernas rapporter inhemtas, att dessa bytesmekanismens regulatorer
inom ganska vida gränser utan svårighet lämpa tillgången på omsätt
ningsmedel efter behofven, och att de ersätta hvad som af det ena
bytesmedlet ur rörelsen försvinner genom att öka förrådet af ett annat.
Utan tvifvel har t. ex. ur Frankrikes cirkulation, som sedan 1860-talet
var så öfverfyld af guldmynt, icke så litet under det sista årtiondet
vandrat ut till angränsande länder och utan märkbar olägenhet blifvit,
där så behöfts, ersatt dels med silfvermynt dels genom ökad sedelstock.
Men hvad betyda all verldens guld, silfver, pappersmynt och sed
lar emot kreditens bytesförmedling? Den engelska verldshandeln om
sätter genom öfvcrflyttning af växelfordringar årligen 600 mill. £ och
England in- och utför blott 10—20 millioner £. Englands bank styr hela
den internationella bytesmekanismen med ett guldförråd af 20—30 mill.
£. Londons och Newyorks clearinghouses omsätta årligen 14—17 milli
arder £ och till uppgörelse af differenserna erfordras kontanta likvider
af 2—5 / i mynt eller sedlar. Antagligen är i hvarje mera ntveckladt land,
i synnerhet i dem som kommit till enkel guldmyntfot, den dagliga bytes
förmedlingen genom anvisningar, växlar och bokfordringar betydligt
1 Det torde här förtjäna påpekas, huru orimligt det är, att, såsom en och annan
forfattai’e försökt, med långa årsserier af siffror för ett eller flera länders »penning
stock» bevisa sambandet mellan varuprisens växlingar och penningmängdens. Då
man sammanräknar de stora ländernas »bank-metall» och obetäckta sedlar för olika
år, däraf uträknar växlingar i penningmängden på några 100 millioner kronor från
år till år, och sedan tror sig kunna påvisa en öfverensstämmelse mellan dessa
siffrors stegring eller minskning och varuprisens förändringar, så är icke blott
denna jämförelse af högst tvifvelaktigt ekonomiskt värde, utan framföralt själfva
sifferuppställningen statistiskt felaktig. Ty den storhet, hvars växlingar man skall
angifva, är icke baukmetall 4- sedelstock, utan bankmetall + sedelstock + cirkule
rande myntstock, och denna sistnämda är synnerligen i sådana länder som Tysk
land, Frankrike, England och Amerika, troligen icke mindre växlande än de förra,
utan att dess växlingar dock kunna på något sätt angifvas. Den minskning eller
ökning af bankmetall och sedelstock, som man aflåser i bankrapporterna, han för
hvarje gång uppvägas af motsvarande ökning eller minskning af cirkulerande mynt.
hvarom dock ingen människa kan gifva något besked. Hela den bevisning
man tror sig hafva åvägabragt genom dylika årsserier, är därför alldeles värdelös,
så vida som den hvilar på antagandet, att omsättningsmedlet med så eller så många
procent ökats eller minskats. Det enda, som därmed kan ådagaläggas, är å ena
sidan, att depoternas förråd fylts eller tömts, å andra sidan att sedelcirkulationen
ökats eller minskats. Men däraf kan icke dragas någon slutsats rörande varu
prisen, så vida ej fråga är om länder, hvikas cirkulation helt och hållet eller till
största delen består af pappersmynt eller sedlar.
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
