Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBRISTEN OCH DE LAGA VARUPRISEN.
1851—70 års och 1871—85 års pris som jämförelsen måste anställas,
om densamma för nu föreliggande fråga skulle bafva någon betydelse.
En jämförelse af prisen under åren 1881—85 eller 1876—80 allenast
med motsvarande pris för åren 1871—75 är så mycket mindre bevisande,
som det ju är uppenbart, att nästan alla de starka prisstegringarna
under sist nämda tidskifte uteslutande berodde af en tillfällig ocb ona
turligt uppjagad spekulationslusta, bvadan det närmast följande prisfallet
endast betyder en naturlig reaktion.
Tages under nu nämda förbehåll Economist’s pristabell i närmare
skärskådande, så visar sig, att för dess 22 varunummer prisförändringarne
under tidskiftena 1851—60, 61—70, 71—75, 76—80 ocb 81—85 angifvas
af följande proportionstal, alla i förhållande till 1845—50 års medel
pris (= 100)
1851—60: 1861—70: 1871—75: 1876—80: 1881—85:
[ll4] 1 141,3 127,6 115,5 104,3
hvilka medeltal ju, lika väl som de nyss anförda årsprisen, synas ådaga
lägga, att varuprisen under senaste tio år nedgått betydligt icke blott
i förhållande till spekulationsperioden 1871—75 utan ännu mera i för
hållande till det föregående tidskiftet 1861—70. Häraf tyckes ju tyd
ligt framgå, huru 1850-talets rika guldtillförsel med hela sin kraft in
verkat till varuprisens böjande under det närmast följande decenniet,
ocb tvärtom huru den altifrån 1870 aftagande guldproduktionen bär
utinuan genast vållat en förändring ocb från ocb med 1880-talet öfvat
sitt fulla inflytande till varuprisens sänkning. Guldets köpkraft faller,
1 Medeltalet för tidskiftet 1851—60 är, så vidt det kan hemtas ur Bconomist’s
pristabell, tämligen ofullständigt, emedan det grundas allenast på sex årsuppgifter.
Denna bristfällighet vidlåder redan de första af Newmarch framlagda beräkningarna
ocb fortgår sedermera i Economist’s alla årgångar. Den är dock af föga betydenhet,
emedan de här utelemnade fyra åren (1852, 54—56) icke företedde stora afvikelser.
Jevons’ pristabell af 1863 (»A serious fall in the value of gold»), som omfattar
39 artiklar, utvisar för samma tidskifte 1851 —60 proportions-medeltalet 113. Hans
sex år senare i Economist, maj 1869, publicerade beräkning öfver »The Depreciation
of Gold» utvisar med 50 artiklar för tidskiftet 1851—60 proportionstalet 119 och
för tidskiftet 1861—69 proportionstalet 122. Den pristabell som Stephen Boumes
uppgjort med begagnande af Economist’s prisnoteringar, men med åtskilliga korrek
tioner, kommer för perioden 1851—60 till proportionstalet 125 och för 1861 —7O till
talet 133.
Jag har ur de af Soetbeer bearbetade prisnoteringarne för Hamburg gjort en
sammanställning af ungefär samma artiklar som förekomma i Economist’s pristabell,
hvarvid dock 1 stället för den senares artikel »timbers måst intagas artikeln ma
hogni, och i stället för cotton-wool, som saknas, intagits Baumwolle två gånger.
Proportionstalen för alla 22 artiklarne och för de 18 artiklarne, efter afräkning af
bomullsvarorna, ställa sig ungefär på samma sätt som enligt Economist’s tabeller.
De äro nämligen alltid jämförda med 1847—50 års medelpris såsom 100.
1851—60 1861-70 1871—75 1876—80 1881—85
för 22 artiklar: 1 13 133,7 129,6 107,3 102,9
för 18 artiklar: 117 118 132 114 104.
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
