Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULDBRISTEN OCH DE LÅGA VARUPRISEN.
prisfall tydligt berott på öfverprodaktion, men faller med 20 % i för
hållande till vin, hvars prisstegring bevisligen kommit af drufskördens
minskning, så skulle guldets köpkraft i förhållande till båda varorna
icke blott hafva stigit med 5 %, utan stigit tillföljd af en ny, hemligt
verkande orsak: minskning af guldmängden? Nej, sådant påstående
vore altför uppenbart orimlig. Eller skulle en sådan förklaring vara
rimligare, därför att antalet artiklar med fallande och stigande pris, af
hvilka medeltalet bildas, uppgår till ett eller annat hundra? Kan en
hopsummering af 100 orsaker till prisförändring framtrolla en ny orsak
af helt annan art? Nej naturligtvis ieke. Det ges endast en förutsätt
ning, hvarunder en dylik slutsats af en dylik medeltalsberäkning vore
tänkbar och rimlig, och den är, att man icke skulle kunna uppvisa
någon annan antaglig grund för det prisfall, som träffat ett stort antal
artiklar, och att på samma gång den prisstegring som andra artiklar
förete, kunde visas bero på undantagsförhållanden, hvilka hindrat dem
att följa den allmänna tendensen till prisfall.
Något dylikt torde dock icke kunna sägas om de prisförändringar,
hvartill vi för närvarande äro vitnen. Det lär väl knapt finnas någon
af de prisnedsättningar, hvaröfver producenterna i våra dagar klaga,
som ej kan hänföras till sådana rent naturliga och uppenbara orsaker,
hvilka alltid måste framkalla just denna verkan. Behöfver man väl för
att förklara majsens, hvetets, risets, bomullens, sockrets, ullens, kvick
silfrets sjunkande pris tillgripa någon annan förklaring, än det oveder
sägliga förhållandet, att nya produktionsområden öppnats för markna
dens efterfrågan af dessa varor, att de nytillkomna producenterna kunnat
erbjuda sina alster mot lägre ersättning, och att konsumtionen af samma
varor ännu ieke vuxit upp till sådan intensitet som motsvarar anbudet.
Eller behöfver man för att förstå, hvarför guano eller cochenille eller
ister och talg så betydligt sjunkit i pris, hänvisa på något annat för
hållande, än att nya gödningsämnen, nya färgämnen och nya smörjämnen
blifvit upptäckta, som småningom beröfvat dessa artiklars producenter
det monopol de förut egde på marknadens tillfredsställande? Eller är
det icke, när man skall förklara järnets hastiga prisstegring under åren
1871—75 och dess lika starka och ihärdiga prisfall efter 1876, alldeles
tillräckligt att hänvisa på den plötsligt och oerhördt stegrade efter
frågan för alla järnartiklar under det förra tidskiftet, och på den sam
tidigt oerhördt stegrade utvidgningen af all grufdrift och alla järnverk
279
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
