Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEONARD HOLMSTRÖM.
bekant med de danska folkhögskolornas arbete, och anseende, att ett
botemedel, ifall nämligen främlingen bedömt ställningen rätt, vore att
finna i folkhögskolans införande på svensk botten —, utsändt till Dan
mark en medarbetare, dr Alund, som skulle på ort och ställe studera
folkhögskolorna och därom i tidningarna skrifva bref för att väcka all
mänhetens intresse för saken. Någon tid därefter blef, såsom ofvan
är antjdt, frågan bragt å bane i Nord. Nationalföreningen och där gran
skad och diskuterad med så varm hänförelse och med så klar uppfatt
ning af folkhögskolans medel och mål, att dess målsmän under sitt
snart 20-åriga arbete i sakens tjänst haft föga att ändra i det fram
lagda programmet, men däremot knappast hunnit medtaga alt, som de
upplyste fosterlandsvännerna lagt så att säga på skolans samvete.
Såsom frukt af Föreningens beslut att snart skrida till handling
kan man anse upprättandet af Herrestads folkhögskola i Östergötland
(dec. 1868). Denna var från början ett enskildt företag, men blef
snart kraftigt understödd af ortens befolkning.
O O
Att denna fråga emellertid blifvit väckt i läglig tid7 visade sig
snart, i det att Aftonbladets skildringar från danska skolor och Nat.-
föreningens tryckta förhandlingar mottogos i Skåne som ett välkommet
svar på den fråga, som därstädes på tvänne skilda håll blifvit fram
stäld, nämligen huru man borde organisera en skola, i hvilken all
mogens vuxne söner kunde få tillfälle inhemta ett större kunskajDsförråd,
än det folkskolan hinner meddela.
I denna provins hade man fått klart för sig, att hvarken elementar
läroverken, ej häller de »högre folkskolorna» voro lämpliga undervis
ningsanstalter för vinnande af den utbildning, som landtmännens söner
kunde behöfva som medborgare och yrkesmän. Man sökte efter en ny
form. I Kristianstads län, där nu mera riksdagsmannen Sven Nilsson i
Efveröd bragt saken före, togs den om händer af prosten C. A. Berg
man i Yinslöf, som, dels genom den kännedom han förut egde om
Grundtvigs person och åsigter och dels genom hvad han inhemtade af
Nationalföreningens förhandlingar och genom eget besök i Danmark,
fick allmänheten intresserad för att försöka med en folkhögskolas in
rättande inom länet h Det blef Onnestads folkhögskola, som genast
blef omfattad med stor välvilja af allmänheten i den andligt vakna
näjden och har förstått bibehålla densamma. Samtidigt eller i nov.
1 Prosten Bergman utgaf i april 1868 en skrift: »Om de danska folkhögskolorna,
jämförda med de svenska högre folkskolorna», till hvilken jag får hänvisa.
284
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
