Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. Bd.
G. D.IURKLOU, LIFVET I KINDS HÄRAD.
skildringen en oskäligt mörk färgläggning det stilla, sediga, lag
lydiga lifvet, som dock i alla tider funnits och som dock är det nor
mala, uppenbaras icke inför domstolen.
Friherre Djurklon är en altför erfaren och mångsidig forskare för
att låta sig förledas till ett dylikt missgrepp. Han låter icke dom
böckerna bevisa mera än de kunna bevisa. Att granska en rad af
äldre domböcker är en ganska besvärlig uppgift, och vi hafva därför
alt skäl att vara förf:n tacksamma för det att han lemnat en ordnad
öfversigt äf deras innehåll. Så mycket hällre följa vi en sådan väg
ledare, som han genom sina vidsträckta studier inom kulturhistoriens
och slägthistoriens områden är i stånd att åt hvarje skildring gifva
en mångsidig belysning.
Domböckerna efter år 1641 har friherre Djurklon öfverlåtit åt
andra forskare att bearbeta. Det vore önskligt, om hans exempel
vunne efterföljd, så att domböckerna i allmänhet blefve grundligt stu
derade och till sitt förnämsta innehåll meddelade. Alla hafva väl icke
samma intresse, alla bygder äro väl ej lika märkliga som det afsides
liggande Kind, hvilket länge låg på gränsen mot ett främmande rike,
men i alla finner man dock fakta, som äro värda att tagas till vara.
HENRIK SCHfiCK: Svensk literaturbistoria. Häft. I—3.1—3. Stockholm 1885—6.
PH. SCHWEITZER: Gescbichte der altskandinaviscben Litteratur von den
ältesten Zeiten bis zur Reformation. Leipzig 1886.
Det literaturhistoriska studiet har, i jämbredd med det filologiska,
gått högst betydligt framåt på de sista årtiondena. Man nöjer sig
icke längre med ett förnämt »summa sequar fastigia rerum», med att
efter ett eller annat estetiskt system bedöma de yppersta författar
nes skrifter och samla de lättast tillgängliga upplysningarna om deras
lefnad. Fastmera sträfva nu flitige forskare att utröna sammanhanget
i de literaturhistoriska företeelserna, sammanhanget icke blott mellan
skaldens egen utveckling och hans verk, utan äfven mellan de sär
skilda literaturalstren och kulturströmningarna i allmänhet, så väl inom
som utom landet; och på samma gång genomsöker man, utan att sky
någon möda, bibliotek och arkiv af alla slag för att bringa i dagen
nya fakta eller kontrollera de traditionella uppgifterna.
Naturligt är, att medan ännu forskningsarbetet som ifrigast pågår,
och så länge vetenskapen ännu har flere fält oplöjda, benägenheten
att författa historien öfver hela nationalliteraturen skall vara ganska
ringa, och att hvarje särskild vetenskapsman hällre skall åt sig ut
välja mera begränsade områden.
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
