Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GEORG GÖTHE.
ocli kraftig ton, ädla i teckning, älskvärda, rena, ömma, naiva, person
liga i uppfattningen.
Det är sådana arbeten af andra rangens artister, dock artister i
stor stil ocli med personlig accent, som äro den följande tidens, sen
renässansens, barockens och den akademiska klassicitetens, strängaste do
mare och som bäst visa, hur förunderligt rik högrenässansen, den korta
högsommaren inom konsten!, var i Italien. Och de tala också om, hur
rikt och storslaget det italienska naturellet, jag menar formsinnet, då
var eller i grunden väl ännu är i jämnbredd med och, man får väl säga,
framför alla andra moderna kulturfolks. Det siuliga lifvet rör sig, t.
ex. hos Lionardo, friskt och sundt i stora, fria och ändå stränga former
och linjer. Renässansens italienare vårda detaljen utan att, som 1400- och
1500-talens flandrare och tyskar, envisas med, eller krångla in sig i mängden
af småpittoreska detaljer, och de måla dekorativt utan att som senrenäs
sansens och barockens dekoratörer braska med stora och tomma later. Själfva
deras kolorit (Venedigs, Veronas, Milanos, äfven Rafaels t. ex. i Madonna
di Foligno) eger ej holländarnes (på 1600-talet) intima lyrik, deras
stämningsfullhet, deras svärmiska ljusdunkel, eller brabantarnes stundom
ända till brutalitet starka effekter; den har en stor karaktär, dock med
strängt mått, och med likasom ett starkt och friskt luftdrag öfver sig.
Den som ströfvar genom Londons gator finner här och hvar stora
byggnader, skolhus, sjukhus, hospital och andra välgörenhets-inrättnin
gar, pä hvilkas fasader står bredvid institutionens titel detta stolta till
lägg »grundad genom enskilda medel». »Själfhjälp» är som bekant en
ytterst vigtig häfstång i Englands sociala lif, engelsmännens allmän
anda är verldsberyktad; och deras aristokrati går i spetsen med ett
hedrande exempel. Detta intresse och denna offervillighet för det all
männa sträcka sig äfven till konsten. Kationalgalleriet är jämförelse
vis ungt. Ar 1823 inköptes den första stocken af 38 målningar; 1835,
då den bekante konsthistorikern och tafvelkännaren G. F. Waagen be
sökte London, hade antalet stigit till 117 n:r. Af dessa hade 60 eller
något mer än hälften tillkommit som gåfva. 1 våra dagar räknar gal
leriet något mer än 1,000 taflor, och ännu utgöra de af enskilda personer
skänkta verken mer än halfva antalet. 1 detta hänseende, frikostigheten
från enskilda personers sida, likasom i fråga om de särskilda verkens
jämna värde, står, så vidt jag vet, det engelska nationalgallcriet främst
bland alla Europas tafvelmuseer. Två bland de större af dessa skänkta
samlingar, Turners och Wynn Ellis’, förvaras också hvar och en i sitt
350
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
