Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TAFVELSAMLINGAR I LONDON.
icke, lika litet som ensligheten, af den svartklädde betjäntens närvaro,
vanligtvis en högväxt, ståtlig till och med magnifik företeelse, som
tagit emot besökarens kort och nu följde i hack och häl genom
rummen, ljudlöst, högtidligt, med en mer än reserverad höflighet,
nästan nedlåtenhet. Jag erinrade mig ovilkorligen anekdoten om be
tjänten som sade upp sin tjänst, emedan han kände sig förnärmad
öfver, att hans herre en dag tillåtit sig åka i en vanlig omnibus på
Londons gator! Ju närmare vandringen lider mot sitt slut, dess äng
sligare frågar man sig: skall jag, eller skall jag icke?, vågar jag, näm
ligen erbjuda honom drickspengar? Dock försöker man man bör
försöka —, och det lyckas! Med en färdighet, som är öfverraskande,
låter personen i fråga myntet glida in i handen, så obemärkt, att det
icke för ett ögonblick stör den imponerande värdigheten i hans väsen.
Han öppnar porten, och så står man åter ute på gatan, bländad,
full af beundran, kanske afundsjuk på palatsets lycklige egare! Och
med denna prakt ännu dröjande i ögat blandar man sig åter in
i den svartgråa människoströmmen, som rullar fram genom Londons
gator. Och många steg behöfver man vanligen icke gå för att träffa
pä armodet och råheten i dess mest afskräckande gestalt och erinras
därom, att, om London är rikedomens och de förfinade sedernas hufvud
stad i Europa, så är det ock det mänskliga eländets. Motsatsen mel
lan timlig lycka och olycka, mellan ekonomisk välmåga och uselhet
är här så förfärlig, och den springer så bjärt fram i dagen, att den
bör kunna oroa äfven den sorglösaste. Underligt vore också, om
icke den nyss förutsatta afundsjukan mot palatsegaren skulle afkylas
något vid tanken på det oerhörda ansvar, som det innebär att i ett
modernt europeiskt samhälle i våra dagar vara så rik, att man har en 8, 4
kanske 5 millioner svenska kronor i årlig inkomst. Säkert är, att man vid
tanken på den estetiska lyx, som i och genom de stora konstsamlingarna
utvecklas, gärna skyndar att erinra sig det ädla sätt, hvarpå rikedomen
inom sitt område där så ofta användes.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
