Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANSKT MÅLERI OCH TYSKT.
Den enda påminnelse om det franska »färghexeriet» från den stora
tiden gafs i Yollons och Philippe Rousseaus stillebenshilder.
Landskapet visade ännu tydligare än genren det franska måleriets
förfall. Thcodore Rousseau, Daubigny, Jules Dupré, Corot ha inga
efterföljare fått och denna fattigdom blir så mycket mera uppenbar,
som det tyska landskapsmåleriet nått en glänsande utveckling just
under samma tidsskede.
Den tyske granskaren är ej ensam om ofvanstående åsigter. Man
hör vid hvarje ny salong liknande omdömen från fransmän af den
akademiska riktningen, hvilka ej kunna nog beklaga den vändning
konsten tagit, liksom man hos tyskar äfven i samma tidskrift, som
intog Adolf Rosenbergs uppsats finner utlåtanden om Frankrikes
konst af alldeles motsatt halt och lynne mot dennes.
Orsaken till de skarpt motsatta omdömena ligger naturligtvis
endast och allenast i de skilda utgångspunkter, hvarifrån granskarne se
saken. Det är ju ej inom koustverlden allena som denna oblidkcliga
schism visar sig. Konsten liksom tankelifvet öfver hufvud befinner sig
midt inne i en brytningstid, men man behöfver väl ej för det tro att
den är stadd i en oafbruten utförsbackc. De som anse den konst, som
en gång vunnit häfd för sig, såsom äkta och berättigad framför all
annan, de tröttna aldrig att upprepa dessa vanliga förebråelser mot den
väg, Frankrikes konst, dess måleri i synnerhet, slagit in på och går
fram på. Konsten är stillös, saknar skola, föraktar de gamla och gillar
endast hvad ett parti åstadkommer. Det yngre slägtet, som har cu
stark sträfvan att se med egna ögon, hyser en helt annan åsigt. Den
konst, det ser utbildas och växa till för hvarje dag som går, denna
konst, som visst icke ställer sig såsom öfversittare mot förgångna tiders
läromästare och lärdomar men som skyr att göra efter hvad som en
gång är gjordt, denna konst som vill bryta nya vägar och som ej
längre är i sitt första utvecklingsstadium, denna konst som i friskhet,
i omedelbarhet och ursprunglighet gifvit så vackra uppslag, den är
det yngre slägtets stolthet och fröjd. Sätt den efter andra tiders konst
närliga uttrycksmedel, det gör den i själfva verket föga, det visar endast
att konsten växlat gestalt och nu vill annat än den ville förr.
Att den är ensidig, låt vara. Den har infört ett nytt element i
konsten, friluftsmåleriet. För att bli uppmärksammad har den såsom alt
nytt måst storma fram. Plein-airlen liar blifvit en modesak i Frankrike,
där man ständigt är fiken efter nytt, men då modet vänder sig åt
533
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
