Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTaF III:S FÖRSTA REGERINGSÅR.
fans intet annat hållbart skäl för det afskilda och hemliga riksgälds
verkets inrättande, än just det rent politiska, att man ville betaga
ständerna anledning och tillfälle att ingripa i finanserna. Förfarandet
må kunna ursäktas eller förklaras med hänsyn till farhågorna och den
verkliga faran för främmande inflytelser på riksdagens gång; men olyck
lig var åtgärden icke minst för statshushållningens utveckling. Med
ständernas uteslutande från kännedom om och befattning med riks
skulden var all utsigt försvunnen att i det verket bringa någon jäm
vigt till stånd. Hade någon af desse statsmän, trots sin erfarenhet af
konungens finanspolitik, verkligen gjort sig några illusioner om, att af
gäldens förflyttning till ett hemligt verk skulle följa en större drift och
förmåga att besörja dess betalning, så måste dessa redan några måna
der därefter hafva blifvit skingrade.
Liljencrantz hade i sitt memorial om det nya riksgäldsverket
af den 4 augusti 1777 riktigt framhållit, att statsverkets oupphörliga
underbalans måste häjdas genom upptagande på engång af ett så stort
lån, »som kunde ända till namnet xxtplåna statsbristen», och likaså att
»därefter af kronans ordinarie revenxxer först och framför alt annat
blifver anslagen så stor sxxmma, som fordras till de årliga intressens
betalning och 50,000 rdr därutöfver till amorteringsfond». Men af
dessa fordringar blef endast den första xxppfyld. Den andra hörde från
början och alt framgent till de fromma önskningarna.
Riksgäldsdirektionen mottog till förvaltning från 1778 års början
en riksgäld, som enligt statskontorets förteckningar och direktionens
hxxfvudbok xxtgjorde 14,727,450 rdr sp. Men större delen af denna
summa var redan då, efter de redan stadgade realisationsgrunderna,
endast fiktiv och ämnad att xxtan likvid försvinna. Under åren 1777 och
1778 afskrefvos ock å den häri inbegripna skxxlden till banken 8,078,491
rdr sp., så att riksgäldsdirektionen från början egentligen hade haft
att svara blott för xxtländsk gäld 5,634,027 rdr sp.
och inländsk » » 986,886 »
jämte förfallen ränta 28,046 »
eller tillsammans 6,648,959 rdr sp.
Men det var mycket nog; dryga delar af kapitalet voro till betalning
förfallna, och räntorna ensamma xxppgingo redan de första sex åren till
250,000 rdr årligen. Till gäldens förnöjande hade direktionen ingen
annan ordinarie inkomst att påräkna än lön- och betalningsafgiften och
licentcn, tillsammans 150,000 rdr. Och när direktionen redan den 19
609
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
