Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11. F.
fordrande kapitalskuld och statsbanornas nettoafkastning. Kapitalskuldens
summa växlar mellan 258,9 millioner kronor och 168, s millioner kronor, och
den beräknade ränteafkastningen mellan 2,7 3 % och 4,15 %. Det finnes
således siffror att välja pä efter tycke och smak, om tycke och smak få
hafva sä stort spelrum i fråga om uppställningen af ett dylikt företags
kapitalräkning.
Den högsta af dessa beräkningar upptager för samtliga statsjärn
vägarna, de under bygnad varande sä väl som de trafikerade, hela be
loppet af de summor, som i bygnad, materiel och förlag blifvit nedlagda
så väl af lånta medel som af skattemedel och innehållna trafikraedel,
äfvensom den s. k. kapitalrabatten för lånemedel, d. v. s. de belopp tor
hvilka staten skuldsatt sig utöfver de effektiva lånesummorna. Efter sådan
beräkning stannar 1885 års nettobehällning vid 2,7 3 % af kapitalet b
Finge statsjärnvägarna ur strängt affärsmässig synpunkt betraktas som
ett industrielt företag, hvaraf begäres vederbörlig afkastning å alt däri
nedlagdt kapital, då skulle naturligtvis deras kapitalkonto belastas med
ännu en post, som otvifvelaktigt är en under årens lopp verkstäld utgift
för järnvägarna, nämligen räntorna å järnvägsskulden, i den män de icke
af trafikinkomster blifvit betäckta. Frän ofvannämda genom skattemedel
täckta 83,3 millioner annuiteter vore då att frändraga de 32,2
som representera amorteringen, och genom tillägg af återstående 51, i
millioner skulle då hela kapitalskulden uppgå till 310 millioner, hvarå
1885 års trafikbehållning utgör 2J/4 %, 1886 års behållning 1,9 %.
Om nu en sådan beräkning skulle anses otillbörligt sträng och affärs
mässig för en statsanstalt, så är däremot den i sista rummet anförda af
trafikstyrelsens beräkningar ännu mindre tillåtlig i fråga om ett stats
domän, för hvilket afkastningen icke får vara en likgiltig sak. Till
den låga kapitalskulden af 168, s millioner kr. har nämligen trafikstyrel
sen kommit på det sätt, att den helt enkelt, såsom räntelöst och dödt
kapital, icke blott afskrifvit de lånta medlens kapitalrabatt och de i järn-
1 De i Trafikstyrelsens berättelse för år 1885 på sidan 3 första spalten upptagna
siffror för kapital och ränta skola, enligt uppgift från vederbörande, rätteligen utgöra:
lånta medel i st. för 237,206,710: 62 213,540,114: 14
därå belöpande kapitalrabatt B 21,900,000: 21,700,000:
till följd deraf skola de nedanför uträknade procentsiffror för 1885 ändras sålunda:
i st. för 2,88 3,31
» 2,73 3,00
» 2,71 2,98
B 2,50 2,73.
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
