Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÅRNVÄGSTARIFER OCH STATSFINANSER.
Om man nu jämför dessa fraktsatser med den svenska taxans, så
skall man finna, att de sex serierna tämligen noga motsvara våra 8 första
tarifklasser, med i allmänhet något starkare belastning för de första 50
kilometerna, därefter med något lindrigare, och i vissa serier med vida
mindre fallande skala än motsvarande svenska taritklass utvisar. Af spe
cialtarifernas barernes motsvarar den första, A, nästan fullkomligt vår
tarif N:o 5, C vår tarif 7, E vår tarif 8, G vår tarif 9 samt H vår tarif
N:o 10. Endast barémen I har efter de första 50 km. något lägre satser
än den lägsta af våra tarifer, men efter denna baréme tariferas endast
malmer och naturlig gödsel (Specialtarif 13 och 22). Huru i öfrigt de
vigtigare artiklarna särskildt äro efter olika barémer tariferade, torde
blifva tillfälle att längre fram närmare upplysa.
Af hvad sålunda är anfördt torde tillräckligt framgå, att hvad man
än må säga om den svenska järnvägstaxan, är hennes allmänna nivå
knappast högre än Tysklands och Frankrikes, i flera fall till och med
betydligt lägre.
Trafiken i dessa länder har kunnat trifvas och utveckla sig under
snart 50 är med frakter, som ända till sista årtiondet varit betydligt
högre än de nuvarande, och näringarna fä nu därstädes nöja sig med
ungefär samma, delvis t. o. m. högre frakter än Sverige haft efter 1880.
Vid tarifreformer i dessa land fästes stort afseende ä trafikanternes for
dringar, men man förlorar icke häller ur sigte järnvägarnas kraf på
skälig afkastning.
Hvad järnvägarnas afkastning beträffar, sä äro de båda anförda
reformtariferna jämförelsevis nya, delvis knapt genomförda, så att man
icke med säkerhet kan bedöma deras finansiella verkan. Men en om
ständighet är där vid lag icke att förglömma. Trafikintensiteten å den
franska Östbanan var 1882, på ett nät af 2,667 km. längd, 504,000 ton
kilometer pr bankilometer, bruttoinkomsten 34,154 kr. pr bankiloraeter.
afstand, af tillsammans 1,60 fr. för styckegods och 1,10 fr. för vagnslaster, alt per ton,
dels sträcksatser som utgöra, t. ex. i serien 1 af normaltarifen, för I—lUO1 —1U0 kilometer,
16 centimer för kilometern, för hvarje följande kilometer t. o. m. 300 kilometer 15 cen
timer och för hvarje kilometer därutöfver 14 centimer alt för ton (1,000 kgm).
Inom serien 6 äro sträck satserna för 1 —25 km. 8 centimer; för hvarje följande kilo
meter t. o. m. 100 km. 4 centimer, för hvarje följande kilometer t. o. m. 300 km. 3,5
centimer och för hvarje kilometer därutöfver 3 centimer.
I specialtarifernas 9 »haremer» äro »frais fixes» desamma som för normaltarifens
vagnslaster och sträcksatserna på samma sätt graderade, ehuru med något starkare
minskning för längre afstand, så att satserna i de lägsta haremerne gå ned till 2,5 a
2 centimer för hvar kilometer utöfver 2—300 km.
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
