Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU LENNGRENS FADER,
Läsande ynglingars mesta studium bör vara att njuta nöje och glädje: lydige utan
tvång, välgörande med minsta egennytta.
Mannen får öfvergifva fader och moder, men hos sin hustru skall han blifva?
Den mannen är olycklig som på befallning blir hos sin hustru. Det är ju ingen pligt,
utan förmån såsom äta och dricka.
För oss är icke angeläget att veta om helvetes plågor bli eviga eller icke, utan
att af Guds ord göra oss förvissade att vi slippe dem någonsin erfara. Den som täivker
sig dit må göra sig noga rättad, huru man kan komma därifrån. Oss är nog veta att
Guds vilja aldrig ändras och hans hand kan alt förvandla. Det öfriga lemna vi Hans
oändliga vishet och vete att Han gör alt väl i evighet.
Malmstedt skref äfven ett stort antal psalmer öfver 600 af
hvilka blott ett fätal äro tryckta. Vid pass 800 finnas i handskrift i Up
sala. P. Wieselgren redogör i »Sv. Sköna Litt.» för Herrnhutismens sån
ger och säger, att de af Malmstedts hand förråda mera själfständighet än
hans medbroders i förhållande till de tyska förebilderna. »Än undervisar
han om tolerans och människokärlek, än suckar han efter den eviga fri
dens och kärlekens boningar.»* En psalmdikt, i hvilken det senare är fallet,
anföres af Wieselgren.
Äfven en verldslig dikt kunde möjligen tillskrifvas Malmstedt. Det
är en poetisk kommentar till Bellmans Fredmansdikt som under titeln
»Djurgårdsnöjen» utgafs anonymt 1776. Sedan förtecknas denna dikt
hvilken är affattad pä alexandriner och som lemnar en skildring af
Djurgårdens natur och folklif, helt igenom följande Bellmansdikten —r
såsom »Malmstedts imitation af Bellmans epistlar». Stycket företer vissa
slägtskapsdrag med Anna Maria Malmstedts ungdomsdikt och man skulle
vara benägen antaga henne vara författarinnan, om icke dels skildrin
garne af de erotiska Djurgärdsnöjena vore nog fria, och, dels i en senare
förlagsförteckning författaren uppgifves ha varit magister Malmstedt. Om
nu icke en »magistern tjänat såsom bulvan för den unga skriftställarinnan,
så hafva vi här att gissa pä antingen fadren magister Magnus Brynolf
Malmstedt eller sonen magister Johan Magnus (t 1780).
Malmstedt underkastedes äfven mot slutet af sitt lif svära pröfnin
gar. Hans ekonomiska förhållanden voro alt jämt torftiga (bouppteck
ningen efter honom visar en behållning af 224 Rdr Specier hufvudsakli
gen nedlagdt i den lilla skuldsatta fastigheten i Gropgränd och ett mycket
tarfligt bo, inom hvilket biblioteket var den rikaste tillgängen, värderadt
till 100 Riksdaler Species. Tunga familjesorger drabbade honom de se
nare åren. Sin maka miste han 1788, och hade äfven sorgen att under
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
