Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLÄGTEN LAURIN. Stockholm 188(1.
Oscar Mordelius.
SLÄGTEN LAURIN.
Slägten Laurin, hvilken nyligen gjorts till föremål lör en af herr
August Kinberg med mycken omsorg utarbetad och af herr Carl Laurin
utgifven historik, är känd under mer än 300 år, ett för svenska famil
jer ovanligt förhållande. Stamfadern inflyttade på 1570-talet till Sve
rige från Skotland och blef befallningsman i Stegeborgs län; på hans
-epitafium i Söderköpings kyrka är en vapensköld målad med ett lager
träd i rödt fält. Enligt en gammal uppgift skall också slägten vara
adlig och egentligen härstamma från Frankrike. Utan tvifvel eger lager
trädet i vapnet samband med familjenamnet.
Under den långa tid slägten bott i Sverige, hafva dess medlem
mar egnat sig åt olika sysselsättningar. Några hafva som krigare eller
civila tjänstemän vunnit inträde på riddarhuset, dels under oförändradt
namn, dels under namnen Lagergren och Lagerström. Flere hafva
varit prester i Östergötland och på Gotland, eller verkat på andra om
råden. Många hafva gjort sig bemärkta genom musikalisk begåfning.
Bland tidsbilder, som i slägtens historia meddelas, kunna två här
omnämnas. Enligt en debetsedel för 1750 betalade en i Yisby bosatt
medlem af slägten då bevillning för röktobak, snus och puder. Lyxen
af kaffe och the hade däremot ej ännu inträngt i det kvarter, där han
bodde. Det var blott landshöfdingen, borgmästaren och fyra eller fem
bland de förnämsta borgarne i staden, som med 4 daler hvardera skat
tade för bruket af både kaffe och the. Biskopen nöjde sig med en
bart the, hvilken dryck hade ffere beundrare i staden än kaffet.
En annan medlem af slägten, som under senare hälften af 1700-
talet var kyrkoherde på Gotland, lät med biskopens begifvande vid
kyrkogårdsmuren fästa en bom, försedd med lås och afsedd att, då
gudstjänsten begynte, spännas öfver allmänna landsvägen och läsas, för
att omöjliggöra all trafik förbi kyrkan, under det gudstjänsten pågick.
Orsaken, hvarför vi velat särskildt fästa uppmärksamheten vid släg
ten Laurins historia, är att denna slägt bland sina medlemmar räknar
två män, till hvilka den svenska bildningens vänner stå i stor tack
samhetsskuld. De altför tidigt bortgångne bröderna Gustaf och Albert
Laurin bafva såsom ledare af Kungliga boktryckeriets verksamhet in
lagt förtjänster, hvilka ännu äro i så friskt minne, att de icke kräfva
någon skildring. I de många och utmärkta arbeten, som under ‘brö
derna Laurins tid eller genom deras tillskyndan utkommit på P. A.
.Norstedt & Söners förlag, hafva de rest sig en varaktig minnesstod,
och deras egna bilder äro oförgätliga för hvar och én, som haft lyckan
att göra deras personliga bekantskap.
270
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
