Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad i dag försummas
lemnar ett försummadt kvar i morgon.
J. A. LUNDELL.
säger Tegnér. Däri kan hvem som hälst instämma. Men hvar och en
kan också fråga: huru vet professor Tegnér så noga, hvad vi orka bära?
Och hans motståndare kunna påminna om de ord, skalden lägger i gamle
Hanes mun:
De flesta människor torde af naturen vara böjda att snarare göra för
litet än för mycket.
Lät oss tänka efter: huru brukar det annars gä med reformer? Vi
undersöka, granska och diskutera, och vi komma småningom till det
resultat, att \issa ändringar i vära institutioner skulle vara förmånliga,
eller till och med mycket förmånliga. Då sätta vi oss kanske att fundera:
antaget att hvarje reform i och för sig vore högst önsklig och nyttig
men kunna vi tåla sä mycket nytt på en gång? Låt oss taga t. ex. en
femtedel och låt oss vara nöjda med det för de närmaste femtio åren.
Är det metoden? Det förefaller mig snarare så, som om man alldeles
icke brukade fundera på om vi tåla det nya, sedan man blott kommit
öfverens om att det nya skulle vara bättre.
Tegnér gör sig till talman för stugornas inbyggare. Deras lilla bok
förråd skulle bli antikveradt, barnen skulle icke vidare bry sig om det,
som utgjort föräldrarnes andliga spis. Ja, om kojornas inbyggare hade
något begrepp om ortografi liksom om torparen och dagakarlen öfver
bufvud hade något begrepp om rättstafning! Det rätta förhållandet torde
vara, att de, både fäder och söner, äro och måste förblifva lika obe
vandrade i stafsättets irrgångar, så länge värt nuvarande stafsätt behålles,
och äfven efter en reform af den beskaffenhet, som Tegnér bjuder. Med
två stafsätt röra sig redan nu kojornas invånare: de finna ett stafsätt i
tryck och i de bildades skrift, de skrifva själfva efter andra, mycket af
vikande regler; och de ha blott en mycket svag förnimmelse af skilnaden.
Innan kanslirådet Gustrin framkastade tanken på att i Sverige följa
Tysklands exempel och påbjuda ett visst stafsätt i skolorna, hade
det kanske varit önskligt, att han tagit närmare kännedom om huru saken
i Tyskland slagit ut. Att Lyttkens & Wulff försvara regeringens ingripande,
är lätt förklarligt. Att Tegnér med det fruktansvärda Rättstafnings
sällskapet för ögonen förordar »en viss grad af despotism», bör ej altför
mycket förvåna. Men, kunde man fråga, skulle Lyttkens & Wulff och
Tegnér varit lika villiga att yrka på regeringsortograff och en »viss grad
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
