Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITALIS NOIISTRÖM.
Filosofien liar till föremål hela den föreliggande verlden såsom ett
enda helt. Sin förutsättning har hon i en redogörelse för hvad som är
faktiskt gifvet i verlden. 1 den mån denna redogörelse fullständigt ut
föres, i samma mån hvilar filosofien på en bred och säker grundval.
Men i samma mån en sådan redogörelse uppfyller denna fordran, tar hon
ock i anspråk förmåga af abstraktion. Ku finnes det näppeligen inom
filosofiens historia någon åsigt, hvilken hvilar på en ur så omfattande
synpunkter gjord analys af den gifna erfarenheten, som just den Bo
strömska, hvarvid i förbigående må anmärkas, att man med det sagda
icke må förblanda en ingående och rikhaltig redogörelse för vissa speciella
sidor hos densamma, något som Boström och hans skola i särdeles ringa
grad presterat. Liksom nu möjligheten att uppföra ett torn till en viss
höjd beror på vidden af tornbyggnadens bas, så betingar ock omfattningen
af den erfarenhet, en vetenskap har till grundval, ståndpunktens höjd
inom vetenskapen. Den stora fördel, Boströmianismen i detta afseende
d. v. s. i rent vetenskapligt afseende eger, drager emellertid med sig
såsom sin skugga svårigheten att förstås af mänga. Denna svårighet eller
svärfattlighet har verkat på utlandet, det är otvifvelaktigt, och dä detta
haft äfven andra hinder att öfvervinna vid försöket att tränga fram till
rätt kännedom och uppskattning af åsigten i fråga, må det icke väcka
förundran, att detta på det hela taget har misslyckats. Här hemma
däremot har Boströmianismen nästan fullständigt trängt igenom vid uni
versiteten och icke endast påtryckt det filosofiska studiet och tänkesättet
därstädes sin prägel, utan ock på ett ganska betydelsefullt sätt in
verkat pä andra vetenskapers hållning, hvilka mera omedelbart komma
till användning i det allmänna lifvet, hvadan hans betydelse för vår satfl
hällsutveckling och vårt kulturlif öfver hufvud bör uppskattas särdeles
högt. Den Boströmska verldsåsigten skjuter djupa rötter i det svenska
folkets allmänna bildning, hon har icke kommit fram »som en blixt
från en klar himmel», utan hon har sina mycket märkbara förberedelser
och betingelser i denna bildnings historia, och man måste gifva Valdemar
Dons rätt, dä han i sin skrift om Boströmianismen säger, att Boströms
»Læresætninger i den grad ere indgåede i den dannede bevidsthed, at
mange Svenske uden at selv vide derav ræsonnere ud fra Boströmske
præmisser I» Men, märk väl, detta påstående kommer icke i någon strid
med det förhållandet, att just för närvarande inom vårt land en stark
stämning mot Boströmianismen gör sig gällande. Detta förhållande hänger
nämligen tillsammans med och har sin grund i ett annat. Och detta är
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
