Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERNST BECKMAN.
Arbetarne ha alt mer förstått att de kunna göra detsamma. De böja
sig icke såsom fordom modlöst och tanklöst inför lagen om tillgång och
efterfrågan. De associera sig på det att icke deras vara måtte när som
hälst och huru som hälst kastas ut på arbetsmarknaden och sä falla i
vanpris.
Detta är också altjämt kärnpunkten i den moderna arbetarerörelsen.
Den framträder visserligen äfven i många andra yttringar af själfhjälp;
kampen för tillvaron gör dock till dess ledande tanke att både ekono
miskt och socialt »hälla arbetet uppe i pris».
Om dessa så ofta uttalade, elementära sanningar har jag dristat att
här erinra, emedan de bättre än något annat gifva, om jag så får ut
trycka det, »stämning» ät efterföljande skildring.
Det faller af sig själft att en sådan skildring, sammanpressad på
några få blad, icke kan blifva annat än, såsom Öfverskriften antyder, en
konturteckning. Där finnes icke rum för många detaljer. För dem må
hänvisas i främsta rummet till de olika staternas »Reports of the Bureau
of Statistics of Labor», vidare till äldre arbeten af Ä. v. Studnits och
IL W. Farnam samt till flere pä senare åren utgifna skrifter af li. T.
Ely och A. S. v. Waltershausen, och sist, men icke minst, till den ame
rikanska pressens redogörelser.
Den första perioden af den egentliga s. k. arbetarerörelsen inom
Förenta staterna plägar räknas frän adertonhundratalets början och till
det stora inbördeskriget (1861).
Enklaste formen af arbetareorganisatiou är att arbetare af ett visst
yrke på en och samma plats bilda en förening för sig, utan samband med
kamrater inom andra yrken eller pä andra platser. Dessa rent lokala
föreningar utgöra så att säga det material, hvaraf sedan en mera genom
förd organisation uppför sin mäktiga byggnad.
Sådana föreningar spridde sig alt mera under första fjärdedelen af
århundradet. New York och Boston voro sätet för flere af de mera bety
dande. Bland dem märkas tidigt typografernas förening; här såsom i
Frankrike, Tyskland m. fl. länder gingo just dessa arbetare, länken mel
lan kroppsarbetaren och arbetaren pä tankens fält, främst i ledet, när
verlden begynte lyssna till hvad Lasalle i ett annat sammanhang kallat
»der Massenschritt der Arbeiterlegione».
Snart nog började dessa rent lokala föreningar att famla efter en
sammanslutning. Det hände redan på denna tid att de inom vissa yrken
390
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
