Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARERÖRELSEN I FÖRENTA STATERNA,
Också har en och annan af de största fackföreningarna genom sam
manhållning hos arbetsgifvare rent af nödgats att upplösa sig. Särskildt
uppseende väckte detta i fråga om den »internationella» skomakareföre
ningen Knights of S:t Crispin i staden Lynn.
Det har redan blifvit omtaladt huru fackföreningarna själfva, fastän
förgäfves, sökte stärka sin ställning genom stiftandet af en för hela repu
bliken gemensam »union». Redan innan denna National Labor Union i
det yttre visat sin svaghet, hade i »den broderliga kärlekens stad», Phi
ladelphia, en klarseende man, U. S. Stevens, till yrket skräddare, lagt
grunden till en helt annan union, som skulle i brödraskapets band om
sluta alla möjliga slag af arbetareföreningar, alla möjliga arter af arbete.
Den skulle undvika de egentliga fackföreningarnas yrkesaristokrati och
intaga äfven den ringaste olärde grofarbetare. Kvinnor skulle i alt vara
lika berättigade med män. Därjämte skulle den, utan att pä något sätt
afstå frän sin karaktär af verklig arbetareförening, öppna sina portar för
personer icke tillhörande kroppsarbetarnes klass. Den skulle så inät
stödja och stärka arbetarnes egna led och på samma gång blifva en
brygga mellan dem som arbeta med handen och med tanken. Till sin
yttre organisation skulle den följa i de engelska arbetareordnarnas fotspår.
År 1869 pä den s. k. Thanksgiving Day, då amerikanska folket firar
tacksägelsefest för landets goda, sammankallade Stevens åtta vänner och
stiftade med dem nutidens märkligaste arbetareförening, Arbetets Bid
dare, »the Noble Order of the Knights of Labor».
I början af sin tillvaro svepte sig orden i en ogenomtränglig hemlig
hets slöja. Dess namn fick aldrig nämnas; den betecknades inför verlden
med fem stjärnor. Den fick också därför bland allmänheten namnet »de fem
stjärnorna», och det berättas med hvilken häpnad Philadelphias invånare
märkte, huru några mystiska kritstreck pä trottoaren vid »Independence
Hall» kunde samla flere tusen män. Det beställsamma ryktet utspridde
naturligtvis, att de som lydde kallelsen voro anhängare af anarkismens
brandfackla och hörde till dem som ansågo egendom för stöld. För att
undvika dessa beskyllningar och misstydningar trädde Arbetets Riddare
frän och med 1878, då deras första »generalförsamling» tog plats, fram
ur dunklet och fälde visiret tillräckligt för att medborgare skulle se att
de voro afgjorda fiender till alla våldsgärningar och att de lika litet gil
lade »en socialistisk konsolidering af det produktiva kapitalet» som »en
s. k. ’kommunistisk’ delning, sådan den påyrkas af vissa sansculotter». En
viss grad af hemlighetsmakeri bibehölls dock såsom ett medel att pä samma
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
