Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET GAMLA INDIENS BILDSPRÅK OCH BILDSPRÅK I ALLMÄNHET.
HJALMAR EDGREN.
Bildens eller metaforens användande i språket är ej något för vissa
folk eller vissa tider egendomligt. Det är ett af hufvudmedlen för all
språklig. utveckling och tillhör sålunda hvarje folk och hvarje tid. Att
ett fullkomligen bildlöst språk, återspeglande i sträng och obegränsad
sanning tingens nakna verklighet, ingalunda kan ega bestånd, och att vår
förmåga att mer eller mindre troget i ord omkläda vära eröfrade san
ningar och vidgade föreställningar betingas af den stundom försmådda
bildens användning, är ej svårt att inse.
Huru människans språk först uppstod, är väl en gåta, som ännu ingen
löst, om det ock synes mycket sannolikt, att de första fröen, så att säga,
till verkliga ord voro enstaka instinktmessiga ljud, framkallade genom en
återverkan af vissa yttre företeelser, såsom buller, rörelser, ljus o. s. v.,
på människosinnet, samt därefter af ett gryende förstånd använda såsom
tanketecken. Men om den första grodden här, såsom i naturen omkring
oss, är hemlighetsfull, så är däremot förloppet af den utveckling, hvar
raedelst det rika språkförråd, som nu höstats i våra ordböcker, och som
utgör värt dagliga bröd, utväxt från dessa första frön, i sina hufvudsak
liga drag uppdagadt af språkets vetenskap.
Så vidt vi kunna se, angifva ett språks urelemeiit, eller som vi van
ligen, med skiftande uppfattning, kalla dem, rötter, något omedelbart
sinligt intryck, och all senare språklig utveckling består i en mångfaldig
förändring af denna ursprungliga mening, synnerligen genom dess öfver
flyttning med metaforens eller bildens tillhjälp på nya begrepp, till hvilka
densamma står i något visst förhållande, och hvilka sålunda fä en mer
eller mindre träffande definition, samt genom en därmed sammanhän
gande förändring af ordens urform medelst sammansättning och Ijudför-
Nordisk tidskrift. 1887. 82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
