Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HJALMAJt EDGREN.
I den redan anförda episoden ur Mahåbhårata förekommer följande
teckning af en mera storartad scen:
»Skåda där den stolta alpen
Med en krans af höga tinnar
Tjusande i skiftrikt färgspel
Resa sig i glans bland molnen!
Fyld af växlande metaller
Och af rika ädelstenar,
Höjs han lik en segerfana
Ofver skogens mörka näjder.
Lejon ströfva där och tigrar,
Elefanter, björnar, rådjur,
Och från alla sidor klinga
Fria fåglaskarors sånger.
Jätteträd med yppigt löfverk,
Rika växter, stolta lunder,
Prunkande med sköna blommor,
Smycka alpens barm, och floder,
Fylda utaf vattenfåglar,
Tumla herrligt bland hans branter.»
Men det är ej blott den högre konstpoesien, som bjuder oss på taflor
af rikt värde. Äfven folkvisan gömmer ofta i sitt stilla djup perlor af
poetiska bilder, som väl äro värda att bevaras. Sålunda finna vi i en
folkvisa (jfr Hala 719) följande vackra teckning af en månljus natt:
»Se, lik en hvit flamingo,
På nattens himla-dam,
Den klara, glider månen
I silfvcrskimmer fram.
Ej moln dess glans fördunkla,
Och luften är så klar,
Och stjärneblommor glänsa
Så herrligt här och hvar.»
I en annan visa (jfr Hala 597) möta vi följande täcka strof:
»Blomstertärna, med snöiga armar
Du med kransar oss smyckat; dock
Dina snöiga armar plockat,
Men poetiska ströbitar, ryckta ur sitt sammanhang, blifva lätt tröt
tande, om vi ej hushålla med dem, hur vackra de än för öfrigt må vara;
Ej blott blommor, men hjärtan ock!»
450
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
