Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK.
renhet och sina forskningar. Rundt omkring pä den franska landsbygden
reste sig sirliga renässansslott med fantasirika trappanläggningar och
gratiösa detaljer. Louvren, den franska högrenässansens rikaste, men pä
samma gäng mest reflekterade byggnad grundlädes af Frans I år 1541.
Af all denna herrlighet finna vi ej mänga spår i konung Gustafs enkla
skapelse. Med sina ofördelade röda tegelmurar, de 4 massiva hörn
tornen eller rundlarna, den ursprungliga höga takresningen, är Grips
holm, liksom flertalet af de samtida tyska slotten, ännu en medeltids
borg. Dess onekligen imponerande skönhet är mera af pittoresk än
arkitektonisk art, beror mera på det härliga läget, pä en ståtlig, men
knappast afsigtlig gruppering af massorna, på en lycklig samverkan af
natur och människoverk, än på anläggningens beräknade konstfullhet och
detaljernas fulländning.
Slottets grundplan är oregelbunden. Mellan de tre äldsta tornen,
Griptornet i n. v., Vasatornet i n. 0., Teatertornet i s. 0., bilda bygg
nadslängorna trubbiga vinklar, som åt denna hälft af slottet ungefär
ge formen af en balf, pä längden något utdragen åttbörning. Den
motsvarande yngre delen, mot s. v., motsvarar hälften af en långsträckt
fyrbörning; någon vinkel på de murlängor, som här förbinda tornen,
märkes ej. Man får ett intryck af att någon på förband uppgjord bygg
nadsplan ej funnits, af ett byggande efter ögonmått, eller bar måhända
en äldre byggnad här funnits och bestämt anordningen? Den nordvästra
»rundeln», Griptornet, bildar lästets kärna, och till denna sluta sig
utanverken kring yttre borggården: den s. k. gamla flygeln, anlagd af
hertig Carl, och sammanbygd med slottet, de massiva stenhusen vid
stora portgången mot n. v. samt de bestyckade skansmurar, som for
dom förenade samtliga dessa byggnader med hvarandra. Ett medel
tidsdrag, som dock förekommer både i den äldre franska liksom i den
tyska renässansen, är den konstlösa rumindelningen utan hjärtmurar, med
tvärväggar, som gå midt öfver hela byggnadens bredd; hvarje våning
erhöll härigenom blott eu enda räcka salar och gemak, hvilka seder
mera genom mera provisoriska skärmar kunde delas i smärre rum.
Yi befinna oss ännu nära de tider, då den gamla timrade hallen utgjorde
typen för en boning. Medeltidsartad är vidare den tafatta förbindelsen
mellan gården och våningarna genom mänga, smala och branta trappor.
Ej mindre än tre mynna ut på den inre borggården, andra äro upp
dragna i spiral genom tornmurarna. I den nordeuropeiska renässansen
gaf detta upphof till de utbygda, präktigt sirade trapphus, hvilka utgöra
512
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
