Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAF UPMARK.
förra förutsätter, att panelerna varit låga eller af vanlig bröstningshöjd.
Af de rum, som under denna tid inreddes i den nybygda flygeln, kvar
står nedre hufvudväningen i nästan ursprungligt skick. Den har ännu
i behåll sina låga sockelpaneler, sina enkeldörrar, nu med två smala ver
tikala fyllningar i hvar och en af de två öfver hvarandra stälda speg
larna, den har kvar sina dörr- och fönsterinfattningar samt åtminstone
två af de ursprungliga enkla kaminerna. Men den färgdekoration, som
förmodligen funnits, har försvunnit eller dolts under en senare enfärgad
pämålning. Med all säkerhet har den varit af samma slag, som den vi
ännu kunna se i flere vid denna tid inredda byggnader, exempelvis Drott
ningholm, Sandemar, Grönsöö, och utgjorts af grått i grått målade blad
strängar, blomsterfestoner, troféer, monogram, sköldformer o. d. imiterande
stuckarbete, mot en enfärgad, grågrön, gråblå, röd, gulbrun botten. Mön
ster för detta slags dekoration finnas i stor myckenhet bland Cotelle’s
och Le Pautre’s gravyrer, ehuru där afsedda för ett dyrbarare utförande
i verklig stuck eller i skulpteradt trä. En till en tornkammare förvisad
dörr och sockelpartier i ett mindre rum vittna, att arten funnits å slottet.
Under den period, som närmast följer, frihetstiden, undergick slottet
ytterligare omhildningar. Det gamla slottskapellet, å hvars predikstol en
gäng lästes årtalet 1594, och som hade sin plats i sydöstra rundelns tredje
våning, utrymdes 1738 på drottning Ulrika Eleonoras befallning för att
sammanslås med det ofvanpå befintliga rummet till en högre och rym
ligare kyrka. Planen blef aldrig förverkligad, drottningen gick ur tiden
1741, och hennes efterlefvande gemål kung Fredrik hade, som bekant,
hvarken kyrkliga eller konstnärliga intressen. Nya fönsterkarmar med
blyfönster insattes i hela slottet under perioden 1740—50, »att det kunde
vara logabelt», såsom Ljungman berättar, och tornen erhöllo, enligt samme
sagesman, nya betäckningar, »efter bättre fagonerade ritningar», ett om
döme, om hvars giltighet vi dock kunna hysa berättigade tvifvelsmäl.
Men tidens dekorationsstil, rococon, har ej i den fasta inredningen efter
lemnat några spär, anmärkningsvärdt nog, då inredningen af Stockholms
slott som bäst pågick under detta skede.
Sä mycket mera genomgripande voro de förändringar, som egde rum
under slottets sista glansperiod, Gustaf lILs tid. Den nyklassiska smaken,
Ludvig XVl:s stil, förde härvid ordet, och för dess nyktra, ofördragsamma
uppfattning har mycket af den gamla pittoreska oregelbundenheten fått
vika. Rättvisan fordrar dock det erkännandet, att detta gamla till en
stor del varit bofälligt, och att restaurationskonsten i modern mening var
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
