Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK FOLKETYMOLOGI.
mologiskt sammanhang, där sådant icke tinnes, men som gör detta, icke
på god tro utan med fullt medvetande om det obefogade i sammanställ
ningen. 1 den bildades språkbruk är vanligen ordleken lätt igeukännelig
såsom sådan, men i den obildades språk är gränsen icke alltid lätt att
uppdraga. Man kan visserligen med skäl misstänka, att när bonden staf
var jurist med dj i stället för j, han icke handlar bona tide, och man
torde kunna vara säker på att Filipstads vedernamn Fyllbyttestad är
en folkvits, icke en folketymologi. Men dä en munkbromadam med
bildning sett Orféus i underjorden, under det att én hennes granne med
något mindre portion bildning sett Fåhrceus i underjorden äro vi ej fullt
berättigade att misstänka hennes uppriktighet, om vi, också icke kunna
stanna i något tvifvel om, att ju den tredje ytterligare förbättrade läs
arten Fåhrceus i underkjolen afgjordt bär vittne icke så mycket om
Stockholmsgäminens språkkänsla som om arten af hans kvickhet. Där
emot är det icke alldeles säkert, att det gotländska husharar för husa
rer och det uppländska markattsbukett för makartsbukett böra pä sam
ma sätt bedömmas.
Hvad som framkallar den folketymologiska sammanställningen är na
turligtvis alltid en viss likhet mellan de associerede orden. Denna likhet
sträcker sig visserligen ofta eller oftast till både ljud och betydelse, t. ex,
det i äldre riksspråk förekommande sakerstuga för sakristia eller folk
liga uttryck såsom skärkötteribod för charkuteribod, symparti för sym
pati, skamdal för skandal. Men ofta är snarlikhet i fråga om ljud till
räcklig, och mellan betydelserna kan rent af ett svalg vara befäst, t. ex,
dä tordyfveln får heta torndyfvél, ehuruväl denna jordkrypande insekt
har så litet som möjligt med torn att skaffa; då det fsv. oformaghe
»oförmögen», »minderårig» blifvit öfvermage, ehuru magen vid den ål
dern plägar mindre öfverskrida sitt normala omfång än på äldre dagar;,
dä vi fått mässhake för mässhakei (af fsv. hakul kappa); jordgumma
för jodgumma (isl. jöö barn) o. d. Ytterst sällan däremot är ensamt
betydelselikhet en tillräcklig grund till folketymologi. Ett sådant fall
föreligger emellertid i oförvägen i st. för förvägen (t. venvegen) på grund
af association med oförskräckt och oförfärad. Likaså dä Värmlands
bonden skall berätta, att han i hufvudstaden stått i kö för att se konun
gens Ut de parade (som i hans språk heter likparad), så säger han, att
han stätt i likö, emedan han tar för gifvet, att köbildning endast vid dy
lika tillfällen förekommer.
Pivad resultatet af den folketymologiska associationen beträffar, så
555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
