Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS EMIL LARSSON.
flexionen och själfbetraktelsen, som blott i sömnen tillåter honom att
finna omedvetenhetens hvila. »Lika angenämt», säger han, »som det
för mig är att vakna midt i natten, besinna mig och veta att jag ännu
vidare kan sofva, lika så härligt tänker jag mig det att själf väcka sig
ur det drömlika tillstånd af lycka, som andra med hänryckning njuta,
samla sig, reflektera och därefter liksom lägga sig ned på andra sidan
och ytterligare njuta.» Blott i krafternas harmoniska jämnvigt ligger
sundheten och i denna förmågan att kunna njuta lifvet, kunna känna
lyckan. Den lärda italienska damen i »Känn dig själf», hvilkens lär
dom och ålder ej hindrar henne från att sentera det sköna och så smått
svärma också, utbrister till tysken: »I ären ett olyckligt folk, I tyskar.
I vågen ej njuta, om I ej plågat er dessförinnan. Hvad är enklare än
det sköna? Och hvad är gåtlikare?»
Heyses personligheter ega nästan alla och undantagen äro här
också endast- till för att bekräfta regeln detta jämnmått i kroppens
och själens alla krafter, som bildar väsendets yttre och inre hälsa,
styrka och skönhet. Därför hämtar han mest sina typer från de mera
omedelbara folken, italienare, och sydtyskarne. Och där
för spela kvinnorna en så öfvervägande roll i hans noveller. Och han
väljer sina modeller och behandlar dem fritt. Hans personligheter äro
tagna ur verkligheten, men på samma sätt som t. ex. den meliska Afro
dite. Tvifvelsutan har den konstnär, som skapat denna stod, haft sin
modell, som han följt och säkerligen ganska noga. Men den alt be
herskande enheten och helheten i konstverket, det är konstnärens eget.
Heyse har på mer än ett ställe i sina noveller själf diskuterat sina per
sonligheters naturtrohet. Så i den bekanta inledningen till »Enkan i
Pisa», hvilken novell, mera humoristiskt hållen än de andra, liksom
tyckes utgöra en parodi på dessa, eller åtminstone visar frånsidan af
det karaktärsdrag hos hans personligheter, som är det beherskande.
Skalden talar här i eget namn:
»Jag bar läst några af era noveller. Nå ja, ni torde själf med
gifva att dessa Arrabiator och Anninor likväl äfven i södern äro något
mera tunnsådda än den benägna läsaren inbillar sig. I förbigående
och alldeles oss emellan sagdt: Aro de skapelser af er fantasi eller
studier efter det verkliga lifvet?»
»Fritt efter vår Herre, som svårligen torde finna att hans original
vunnit på min bearbetning.»
»Må vara! Men ni vill väl dock ej neka, att ni med afsigt alltid
614
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
