Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skapelsehistorien och naturvetenskapen, af Prof. H. M. Melin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skapelsehistorien och naturvetenskapen.
II
Ljuset och elektriciteten hafva en hastighet, som endast
öfverträffas af tankens. Antaga vi, att ett tänkande ändligt
väsen på en högre tillvarelsegrad, än den materielt sinnliga,
har till sitt förfogande en finare etherisk sinnlighet, som
förmedlar den omedelbara åskådningen af tankens föremål, så
säger man uppenbarligen snarare för litet, än för mycket,
då man påstår, att ett så beskaffadt väsen besitter förmåga
att förflytta sig i rymden med en hastighet, som åtminstone
icke understiger ljusets, med andra ord, att den etheriskt
organiserade lefvande anden kan begagna ett oorganiskt
naturting eller naturkraft, sådant som ljuset, i samma syfte och
med samma framgång i stort, som den grofsinnligt
organiserade begagnar luften, elden och vattnet såsom
fortskaffningsmedel i smått. En färd med solstrålen på etherhafvet
är under sådan förutsättning på intet sätt mera underbar, än
vid oändligt ringare tillgångar en segling med luftens eller
ångans tillhjelp öfver den lilla pöl, som jordinvånaren
oegentligt nog kallar verldshafvet. Yi kunna numera i ali
beqvämlighet åskåda en segling öfver det egentliga verldshafvet.
Astronomiens långvariga och ansträngda bemödanden att finna
om också blott en enda fixstjernas parallax, har genom sin
slutliga framgång beredt oss tillfälle att njuta af ett så
upphöjdt skådespel. Under bemödandet att finna parallaxen fann
man icke blott denna, utan ännu mycket mer, och detta vilja
vi nu i korthet framställa, efter att hafva förutskickat några
nödvändiga förberedande upplysningar.
En fixstjernas parallax är den synvinkel, under hvilken
jordbanans diameter skådas från fixstjernan. Jordbanans
diameter utgör 41 J/3 millioner geogr. mil. Detta är en så
betydlig basis för den likbenta triangel, hvars spets faller i
stjernan, att den motstående vinkeln borde blifva mycket stor
och således lätt att mäta. Visserligen, om blott icke
stjernans afstånd vore så ofantligt stort, att sjelfva denna
vidsträckta basis sammankrymper till en punkt och triangelens
sidor blifva parallela, således den vinkel, som skulle mätas,
drager sig tillbaka i det oändliga. Men verkligt parallela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
