Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de olika slag af metamorphos, som förekomma hos vexterna, af Prof. Jacob Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de olika slag af metamorplios, som förekomma hos vexterne. 43
om species — en föreställning, som i sjelfva verket synes
vara den allmännaste bland Botanisterne. Fries anser arter
och slägten vara naturens verk och icke vårt; att alla de
högre grupperingarne äro konstens verk; de förra äro
systemets concreta innehåll, de sednare äro framställningens
form. Af de förra är slägtet det mest ursprungliga,
oförgängliga och i naturen djupast grundade begreppet, arterne
dess mångfaldiga uppträdande i verkligheten.
I sjelfva verket synas mig dessa åsigter och dessa
bestämningar hvila på en oklar tanke. Yi se i concret form i
naturen förekomma blad och grenar, träd och skogar; men
det beror på vår bestämning af hvad med ett blad eller en
gren eller ett träd förstås, och på vår tillämpning i hvarje
särskilt fall af denna begreppsbestämning om en af dessa
former anses för ett blad, eller en gren, för ett individ eller
en sammansättning af individer. Begreppsbestämningen är
vår; men den grundar sig på i naturen bestående och af
den faststälda förhållanden. Yi se att vissa individer
öfverensstämma med hvarandra i alla hufvudsakliga förhållanden,
att de frambringa sina likar, och att sålunda samma form
ständigt återkommer. Yi sluta deraf att denna form är
producten af ett egendomligt lif, af vissa bestämda lagar, som
gälla för den formen och icke för någon annan. Äro nu
dessa lagar naturens verk och icke vårt, så ha vi väl äfven
rätt att säga den formen vara naturens skapelse och icke
var. Men huruvida vi nu kalla denna af naturen bestämda
form för en varietet, eller en art, eller ett slägte, det beror
pä det begrepp, på den definition vi gjort oss om dessa
enheter. För så vidt som vi nu anse det characteristiska för
artbegreppet ligga i förmågan att genom ägg frambringa sina
likar, med den formkrets som tillhör föräldrarne *), och vi
®) Denna definition på arten synes i sjelfva verket ligga uti Linnés
bekanta — species tot numercmius, quot in primordio creatæ
formæ-man har klandrat denna Linnés definition utan att, så vidt jag
erinrar mig, man gifvit någon bättre eller ens någon annan i dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
