Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om de olika slag af metamorphos, som förekomma hos vexterna, af Prof. Jacob Agardh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de olika slag af metamorplios, som förekomma hos vexterne. 45
Har det således redan blifvit visadt, att hvar och en af
de mellan Individet och Arten i naturen bestämda enheterne
har sin metamorphos-serie; och är det i sig jemväl klart att
äfven de lägsta enheterne, enheterne inom Individet, nemi.
organet, vare sig det enkla (cellulen), eller det sammansatta
(cellulgruppen), har sin metamorphos-serie, så synas vi redan
på förhand kunna sluta till, att detsamma måste gälla om
Arten och de högre naturliga enheterne. Att Arten verkligen
har en metamorphos-serie torde de Palæontologiska
forskningarne redan hafva ådagalagt. Eller hvad betyda väl
annat de i de yngsta formationerne funna resterne af vexter
och djur, som från äldre, något afvikande, former småningom
öfvergå i nutidens arter. Under den korta tid, som den
nuvarande skapelsen varit föremål för ett nogare betraktande,
märka vi ej denna artens under generationernes långa följd
småningom skeende förändring, liksom bladen — individerne
på trädet — återkomma ofta i tusental innan de uppträda
under den förändrade form, som de antaga i blomman ; men
liksom vi se i Neckrosens blomma den ena kransen af blad
följa på den andra allt mer och mer förändrad, tills vi märka
dem öfvergångna till ståndare, så har ock med hvarje ny
generation af blad på trädet detta närmat sig den epok, då
de framkomma under en så afvikande form att förändringen
blir i ögon fallande. Så synes ock förhållandet vara med
arten. Endast genom att jemföra individer från långt skiljda
sekler, t. ex. de äldre torfmosslagrens ben af Oxar, Björnar
o. s. v. med nutidens, märka vi den series af förändringar,
som sjelfva arten undergår *).
*) Vi ha sett Fries antaga att "slägtbegreppet skulle vara det
ursprungliga, det djupast i naturen grundade, och arterne dess
mångfaldiga uppträdande i verkligheten-," "slägtena skulle vara
de i begynnelsen skapade, arterne tidens barn." •— Jag ville
häremot anmärka, att det då icke gifves någon grund, hvarför
man icke med samma skäl kunde anse classer och ordningar
vara de ursprungliga, och slägtena vara sådane under tidens långa
följd uppkomna modificationer af den ursprungligt skapade for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
